Men halllååååååååå! Alltså jag kan knappt FATTA det, men vet ni vad? Iggy sov i sin egen säng HELA natten, och nu har vi precis lagt honom för att sova middag (i sitt eget rum i sin egen säng) och det tog FEM MINUTER ATT NATTA!!! Fem minuter! I den här familjen är vi vana med 40 minuter – minst! Både jag och Niklas befinner oss i chocktillstånd över att vi just nu har en liten snusande herre bakom den där dörren som jag står utanför. Som somnade på FEM MINUTER i sin EGET SÄNG i sitt EGET RUM! Alltså, jag är typ knockad.

Men, nu tar vi det från början! I går var alltså första gången EVER som grodan skulle sova i sitt eget rum, OCH i egen säng. Det har han ju aldrig gjort. Han har alltid sovit med någon av mig eller Niklas (eller båda) i rummet, och alltid kommit över till vår säng på natten. Så det var med skräckblandad förtjusning vi inledde gårdagens experiment.

Vi gjorde precis som vanligt. Badade, tog på pyjamas och åt kvällsgröt. Eftersom det var jag som la grodan sa vi godnatt godnatt till pappa, men gick i in hans rum istället för vårt. På dagen hade vi tillsammans flyttat över sängen dit, och pratat litegrann om att det ju är hans rum och att i natt skulle han sova där.

Vissa av er som kommenterade på det här inlägget tyckte att man skulle prata ganska mycket om just det att han from nu skulle sova i eget rum, medan andra tyckte det var bättre att inte göra någon grej av det och alltså prata mindre om det. Eftersom vi känner grodan och vet att han brukar vara rätt chill med det mesta tog vi en mellanväg – vi nämnde det och pratade lite kort om det, inte mer än så. Men det kändes viktigt att han skulle ha hört det tyckte vi.

Sen la jag ner grodan i sängen, satte mig bredvid i en fåtölj och läste en saga. Det funkade sådär tycker jag, blir ju trixigt iom att han inte kan se bilderna osv. Så jag slutade upp med det och sjöng istället. Under tiden for grodan runt som ett jehu. ALLT i sängen skulle undersökas. Jag hade ju byggt upp ett litet näste (som ett U) i sängen för att göra den lite mer ombonad och ”buffvänlig” (tack vare era tips), men jag hade missat det där att man skulle göra det UNDER underlakanet. Så han började såklart fiska fram handdukarna osv som jag hade använt för att mysa till sängen. Och de var ju SÅÅÅ intressanta, så det var ju inte direkt sövande. Dumt av mig alltså. Så ni som bygger upp liknande mys i sängen – gör det UNDER lakanet så kiddot inte ser att det ligger massa grejer där. Men själva näste-grejen tycker jag var superbra, det blev verkligen mycket mysigare och mer ”gosa in sig”-vänligt.

Nåväl, sen fortsatte det med att han pillade ut snutten genom spjälorna, slängde kudden ur sängen, ställde sig upp med mera med mera med mera. Men då hade jag ju fått en massa braiga tips från er på hur man hanterar sånt, så varje gång han slängde ut nåt tog jag bara upp det, la tillbaks det i sängen och la ner Iggy och sa ”nu ska vi sova, sov gott”. Han ville busa, och skulle få mig att skratta, men jag gick inte med på det utan var bara ”tråkig” och la ner honom varje gång han ställde sig upp.

Han blev arg en kort stund precis innan han somnade, men det tror jag var mer av trötthet än att han blev så himla arg på mig faktiskt. Annars accepterade han att jag la ner honom (även om han ställde sig upp en sekund efter), och försökte aldrig ta sig ur sängen.

Efter en timmes (!) nedläggande så somnade han till slut. Jag la mig och sov på en luftmadrass bredvid hans säng, och runt 01.30 vaknade han och ställde sig upp. Men då la jag ner honom igen, gav napp å snutte och vaggade sängen (det HÄR måste vara världens bästa uppfinning när man har barn!) och då somnade han om på studs och sov tills dess att Niklas kom in och skulle hämta honom vid 06.45…! CRAZY BANANAS!

Han sov alltså nästan hela natten igenom (då ska ni veta att en normal natt vaknar han i alla fall ett par tre rejäla gånger, och sen är det en massa gnyenden och miniuppvak däremellan) och hade inte en tanke på att komma över till min säng när han vaknade till där vid halv två. Alltså, det här kan vara vår bästa natt ever, typ!

 

(Här står jag och ska precis slänga upp armarna i ett YES!!!!-tecken, men den bilden blev så jäkla knasig så ni får hålla tillgodo med sekunden innan.) Summan av kardemumman: det tog LÅÅÅNG tid att lägga, men det känns inte så konstigt. Ny plats, nytt rum, nya rutiner. Han måste vänja sig. I kväll kommer sängen inte vara lika spännande längre. I kväll tror jag att jag skippar sagan, och bara lägger ner honom och sjunger.

Men! Chock nr 2 kom alltså nu precis, när Niklas skulle lägga Iggy för att sova lunch. Han la ner honom i sängen, sjöng lite och på fem minuter (!) hade grodan somnat. På föris vet vi att han somnar på bara några minuter (både på ordinarie föris och på sommarföris har det alltid funkat som en dans), men när vi lägger honom hemma så tar det alltså 40 min till en timme. Men INTE IDAG!

Vi tror att det beror på att vi nu är supernoga med att i sängen sover man, inget annat. När han sovit i vår säng i vårt rum är det ju också en plats där vi leker en massa och gosar. Men i hans egen säng ska det BARA sovas. Kanske också att det påverkar att Niklas skippade sagan. Han gick direkt på sång. Ingen aktivitet i sängen alltså, förutom sovandet.

Jag VET att vi kanske bara hade jordens tur de här två första gångerna, och jag vet också att det kan gå jättebra ena natten, och sen tillbaka till ruta ett nästa natt. Men jag måste ändå säga att jag/vi är så himla hoppfulla! Efter ett och ett halvt år av icke-sömn och nästan lika lång tid med timslånga läggningar så känns det som rena rama UTOPIN att Iggy ska kunna sova i eget rum, OCH somna snabbare än en timma…!

Fortsättning följer givetvis, håll tummarna för oss även i kväll!