Alltså, är det bara jag? Som ”vet” att K-brunnar ska man gå på – de betyder lycka och går man på en får man önska sig nåt. A-brunnar däremot betyder olycka. Jag går ALDRIG på dem. Har till och med fått extremt o-skrockfulle Niklas att undvika dem.
Här i Hova är det FULLT med K-brunnar, till min stora lycka. Men när jag glatt trampade upp på en för att önska mig nåt insåg jag att jag har precis allt som jag vill ha, typ. Den här guldklimpen till minimänska alltså. Vilken jäkla lycka.
Inser att det nog inte är möjligt för ett barn att älska sina föräldrar lika mycket som föräldrarna älskar sitt barn. Och det får mig att tänka lite extra på mina päron; att jag också varit såhär liten och att de också tittat (tittar?) på mig med lika många stjärnor i blick som jag har när jag ser på Iggy. Då tänker jag att jag ska vara extra snäll mot dem; mer förlåtande, mindre dömande, ge mer kärlek. Det förtjänar de.
Haha! Jag hatar A-brunnar!!! Höll typ på med sånt när jag var 14, sen glömdes det bort. Sen helt plötsligt för några år sen dök det bara upp i mitt huvud igen och jag kan nu helt omöjligt gå på en A-brunn, haha. Blir tokig om någon går med barnvagnen (med min son i) på en A-brunn. Så sambon som inte tror på sånt alls (tror jag på sånt, haha?!?) har nu lärt sig att A-brunnar går man inte på. Det blir lite konstig stämning när man möter någon på trottoaren och måste vänta tills den har gått förbi brunnen så jag kan gå förbi den, helt sjukt egentligen ju. Lösningen om jag eller någon jag går med skulle hamna på en A-brunn är såklart 3 knack i ryggen! Är jag ensam gör jag dom väldigt diskret utfall att någon skulle se mig….
Men hjääälp, så gör jag med! Ha ha ha…
Haha vad kul! Samma för mig.
Men om man råkar gå på en A-brunn så knackar jag mig tre gånger i ryggen så ska det ta bort ”oturen”.
hahaha okej då behöver man inte skämmas längre trodde de bara va jag som gjorde de nuförtiden. hahahaha. K = kärlek och A=olycka…. hoppade t.o.m av cyklen när det kom bommar så jag gick runt dom…hahaha aja tur man inte e ensam om de i världen!
Hehe! I min värld hette det att K-brunnar var ”kärlek” och A-brunnar var ”avbruten kärlek”..
Jag har också slagits av just det tanken om barn och föräldrar. Också att jag nu tycker att min och Zs relation är så GALET speciell och att hon inte kommer att kunna förstå det (innan hon själv ev får barn) och inte ens då, av samma anledning som jag inte riktigt kan ta in att det är/var samma för mina päron som för mig med Z. Konstig grej men säkert helt korrekt evolutionistiskt sett..
När jag tänker att mina föräldrar är mor/farföräldrar och att själv få se Z få barn så känns det ju nästintill överväldigande. Och jag kan ana att det spränger barriärer av kärlek, lycka och stolthet på ett nytt plan..
Kram