Har precis bokat en resa till min mamma, i morgon bär det av för mig å Igster! Niklas stannar hemma. Anledningarna till resan är framförallt två. Dels har jag inte haft någon semester än, och att landa mjukt hos mamsen som är världens ivrigaste barnvakt (”En bajsblöja? Jag tar den så gärna!”) känns därför som en bra idé. Planen är att jag – trots att jag åker med grodan – kanske ska kunna få till lite Me Time. Vem vet? Jag kanske tillåmed hinner läsa en tidning! Lyssna på en podd eller ett sommarprat! Vem vet vad för mirakel som kan ske?
Anledning nummer två att vi åker (och att Niklas stannar hemma) är att vi måste få ordning på vår sömnsituation. Iggy och jag har ju sen ett par veckor tillbaka flyttat tillbaka in i sovrummet, och eftersom Iggy dels gör en del ljud på natten och dels vaknar minst ett par gånger (samt alltid kommer över till vår säng någonstans runt 04-rycket) har Niklas sömn blivit miserabel.
Som jag nämnt ungefär en miljard gånger tidigare har Niklas tyvärr enorma sömnproblem. För att han ens ska ha en chans att få en okej natt (”bra” nätter finns liksom inte i hans värld, tyvärr) så måste allt vara optimalt. Sängen måste vara extremt mjuk, temperaturen i såväl säng som rum måste vara perfekt, inget får vara i närheten av honom (vi har en extremt stor säng för att jag inte ska kunna riskera att nudda honom när vi sover) det måste vara beckmörkt – och dödstyst. Och det där med att inget får nudda samt att det ska vara dödstyst är omöjligt med ett barn i rummet och/eller ett barn i sängen.
Jag störs inte så farligt av Iggy, jag somnar om när han låter och jag tycker det är gosigt att känna hans lilla bebiskropp mot min i sängen. Men så har jag också superbra sömn. Kan sova hursomhelst, närsomhelst. En extrem lyx, har jag insett efter att jag träffade Niklas. En lyx jag (och många andra) ofta tar helt för given.
Men – eftersom det helt enkelt inte funkar för Niklas att ha Iggy i samma rum, så måste vi lösa det. Och lösningen är att Iggy måste börja sova i egen säng hela natten, och i eget rum.
Så – medan jag är hos mamma har Niklas i uppdrag att röja grodrummet (lyans sorgebarn för tillfället – allt skräp har hamnat där) och göra det till ett så bra barnrum han kan med vad vi har hemma för tillfället. Och när jag å Igster kommer tillbaka börjar vi med att sova i egen säng i eget rum. Nåt jag är livrädd för.
Hur ska det gå? Hur ska man göra? Är det ens möjligt? …undrar jag. Men. Vi har inget alternativ, så vi MÅSTE få till det på nåt sätt. SNÄLLA ge mig tips på hur sjuttsingen man gör sånt här, ni som gjort det och lyckats!
Har packat endast toksköna kläder och skor, och planen är att jag ska koppla av och koppla ur litegrann. Så eventuellt blir det lite mindre liv här i el bloggo de närmsta dagarna, men då vet ni vad det beror på. Äääälskar ju dock att ta bilder och skriva inlägg, så har iofs svårt att tro att det skulle bli SÅ mycket mindre bloggande. Men men, vi får se.
Färden går till Hova, en liten plats min mamma och hennes man flyttade till för tre år sen eftersom de tröttnat på Estocolmo. Där ska vi ta det sjukt lugnt, äta gott, låta grodan ränna runt som ett litet jehu (de har katter – Igster kommer bli SALIG) och ta några turer med kattmobilen (deras husbil, döpt till kattmobilen då kissarna för det mesta åker med när det vankas utflykt).
Två saker är också ALLTID med på listan när man kommer till mamma – cykla längs Göta Kanal och ränna runt på loppisar. Så det ska garanterat göras. Kommer bli mysigt! Är inte riktigt lika säker på att tre timmars tågåkande med el grodo i morgon kommer bli lika mysigt. Håller er uppdaterade via Instagram…
[…] av er som kommenterade på det här inlägget tyckte att man skulle prata ganska mycket om just det att han from nu skulle sova i eget rum, medan […]
[…] sova där. Och tonight is the night. Både jag och Niklas har lusläst era tips å kommentarer på det här inlägget (TACK! SÅÅÅÅ värdefullt!), och nu jäklar ska vi få till det […]
Jag vet att man inte ska ta till tabletter i första taget men kanske Niklas bör fundera på något som gör att han kommer till ro på kvällarna? Jag är själv en sådan som behöver tyst och mörkt, absolut inte till den nivån Niklas behöver, men ibland så funkar det bra att ta en allergitablett (har sövande effekt) för att kunna hamna i ett läge där man faktiskt kan sova med visst ljud närvarande. Om inte så kanske någon form av KBT eller avslappningsövningar skulle vara något? Att få sova är enormt viktigt för kroppen (tror vi alla vet det men värt att nämnas) och man kan påverkas starkt fysiskt av att hela tiden inte kunna få sova ordentligt.. Hoppas och håller tummarna för att läget ordnar upp sig när Grodan har ett eget rum! 🙂 klart man vill sova bredvid mannen i sitt liv.
Säger som någon annan också skrev.
Lösningen heter – 90 säng.
Vi köpte en 90 cm bred ”vanlig” säng när våran skulle börja sova i eget rum. Han va då 15 mån. Var lite orolig över att han skulle ramla ur men löste detta genom att skruva fast ett hyllplan från ikea ( typ som en bräda som är 120cm lång och ca. 50 bred). Inte det snyggaste men då behöver man inte oroa sig för att han ska hamna på golvet. 🙂
Han somnar bara om vi ligger Brevid så vi nattar honom med välling o ligger där tills han somnar. Och smyger sen iväg.
Märkte ganska snabbt att han sover mycket bättre i eget rum. Tror att man väcker varandra annars.
Nu vaknar han till en eller två ggr per natt o då räcker det oftast med att stoppa in nappen igen. Men om inte så lägger sig min man Brevid honom och sover där inne för jag är höggravid och kan verkligen inte sova med en 20 månaders i sängen.:) detta har verkligen gjort våra nätter så mycket bättre.
Lycka till!!!!
Vad många kommentarer du redan fått 🙂 ska plöja igenom dem lite senare och se ifall det fanns några skatter.
Har själv en man med stora sömnproblem men Niklas verkar ha det snäppet värre, min har mer problem med insomningen och kan i värsta fall vara vaken 2-3 dygn för att han inte lyckas somna. 🙁 usch och fy för sånt! Det tär så mycket på hela familjen.
Nu sover 1an i vårt rum så kanske inte ska komma med råd men tänkte komma med några tankar istället, sånt som fungerar hos oss. Det ska vara ett tryggt rum med hög mysfaktor, är det roligt på dagen är det åtminstone inte förskräckligt på natten. En nattlampa är ett måste i vårt hus oberoende av var lilleman sover. Det blir extra skrik och uppvak de nätter vi glömt att sätta på nattlampan.
(var det inte så att Iggy ännu hade napp?) Extra nappar i sängen så att han snabbt hittar dem själv ifall den första hamnat på vift.
Prata om det nya ordentligt, inte bara på ”bebisspråk”, det här är kanske det enda råd jag vill ge 🙂 tror att det är viktigt att de till viss del får känna sig delaktiga i beslutet och att man talat till dem på storas vis. Sen snappar de upp vad de snappar upp. Den här veckan har det verka funka riktigt bra i och med inskolningen som vi har på G.
Lycka till och ha det skönt hos mamsen!
Vi har en pojke på 19 månader och han somnar och sover i själsängen ungefär halva natten och sen får han komma upp till oss och fortsätter sova mellan oss resten av natten.
Till hösten ska vi flytta och då kommer han att få eget rum, och då ska vi med försöka med att få han att sova därinne. Jag tror helt klart att han kommer sova bättre i eget rum för jag vet att han störs av oss och våran knarriga säng!
Jag tänker samma som flera kommenterat här innan, att han ska ha en spjälsäng och en 90-madrass på golvet samt en mjuk matta och stora kuddar runt madrassen – så om/när han vaknar under natten så lägger jag honom och mig där istället för att ta in honom till vår säng. För han somnar jättebra om man ligger bredvid honom. Och om han sen då vaknar igen så kan han ju faktiskt gå upp från madrassen och traska in till oss själv på morgonen och få komma upp i vår säng då.
Det är våran plan iallafall!
Hoppas det löser sig för er med, jag tror eget rum och kanske nån slags madrass lösning kan funka för er med, du kanske får sova nån natt inne hos grodan i början och då och då men i längden så kommer han säkert sova bättre där och du och din man kan sova själva hos er.
Vet precis hur det känns när man inte får sova. Vi flyttade över vår son till eget rum ganska sent, han var 2,5 år då. Men vi hade först inget rum att flytta honom till. Däremot fick han somna i egen säng inne i vårt sovrum ett bra tag innan han väl fick eget rum. Vi märkte en stor skillnad när vi tog bort ena långsidan på hans spjälsäng så att det nästan blev som en vanlig säng. Detta kan vi nog ha gjort innan han var 2 år, beror ju på när de känns redo för det. Där ska finnas en bräda så att de inte ramlar ner och ssena vi lite kuddar på golvet. Och då gick det mycket lättare att natta genom att sitta bredvid på golvet, först läsa sagaoch sen kanske sjunga ell klappa lite på rumpan. Marlon trivdes också mycket bättre när vi gjorde om sängen. Sen är det nog också viktigt att man försöker förberförbereda barnet på egen säng och eget rum, prata mycket med Iggy om det och berätta för honom att han ska sova där inne osv 🙂 Hoppas att det går bra♡
Tyvärr kan jag inte ge något tips direkt, mina pojkar på 1,5 och 3,5 kommer nästan varje natt till oss någon gång på småtimmarna. Så vi ligger som en ormgrop alla fyra i sängen men varken jag eller sambon störs av det så det funkar. Det jag kan tycka är att när pojkarna fick egna rum så har dom sovit bättre, antar att dom inte störs av oss på natten. Det är bara ett uppvak och då får dom komma till oss och sover vidare.. Ett tips är att ställa in en stor säng i Iggys rum och när han vaknar och vill ha lite närhet kan du och han lägga er i den sängen så slipper Niklas bli störd. Tack för din grymma blogg! 🙂
Test
Vår dotter var kring året när hon börja sova i eget rum. Där sov hon bättre än nånsin. Vi störde nog henne. Hon låg i sin spjälsäng som.ena sidan var borttagen och madrassen nedsänkt. Sen hade vi ett ihopvikt överkast typ, som vi låg nedanför på tills hon somnade. Som vi även la oss på när hon vaknade mitt i natten. Då kunde man ligga och hålla handen på henne. Nu har hon en juniorsäng som vi lägger oss i bredvid henne på kvällen och ibland på natten. Så har ni plats för nån liten madrass eller nått nedanför hans säng så är det ett tips jag har. Det kommer gå jättebra. Men ge det lite tid bara. Lycka till!
Vår korv började sova i eget rum vid 1 år ungefär, från att ha sovit mellan oss tills dess. Inte ens spjälsäng direkt brevid vår funkade, så vi tänkte att eget rum kommer aldrig gå. Men en dag vart jag trött på knöet så jag testade helt enkelt att lägga i egna rummet (i juniorsäng) och Korven sov några timmar. Sen nästa natt fram till gryningen. Tredje natten hela natten. Vi byter en blöja och ger mat nån gång (ska sluta med mat snart) och ibland behövs det kramar för att somna om, men i det stora hela succé. Jag tror en stor del av det var att vi glömde göra en grej av det, inget sådär ”snart så ska det hända något svårt oj oj!” utan det vart bara ”nu ska du sova här” och Korven ba ”jaha ja”. Sover hos oss nån stund på morgonen ibland men inte alltid. 4 månader senare är vi fortfarande förvånade…
Vi har precis fått till att stora barnet sover i sin egen säng i eget rum istället för i vår säng. Och lösningen för oss stavas en riktig säng, 90 cm bred, istället för barnsäng. Både spjälsäng och växasäng har dissats av lille herrn men 90-sängen går hem! För nu kan vi ligga bredvid under bokläsning och insomning. (Han vill inte somna själv så vi ligger bredvid. Tar typ 20 min inklusive bok.) om han vaknar på natten räcker det oftast med att någon av oss går in och klappar på honom men om behovet finns får man plats bredvid honom. Och om han mitt i natten insisterar på att sova med mig och lillebror i stora sängen kan sambon gå in i hans rum. Men för det allra mesta sover han hela natten i sitt rum. Funkar toppen! Nu är ju Iggy lite yngre så ni kanske bör ha sängen direkt på golvet i så fall, utan ben för att minska risken för att han slår sig OM han ramlar ur. Och det kanske inte är supersnygga rent inredningsmässigt. Men kan vara värt det och sen kan ni ju sätta på ben när det funkar.
Hoppas verkligen att det löser sig för er oavsett vilken lösning ni hittar!!!
Speedo har sovit i sitt eget rum sedan han fyllde ett år för ett halvår sedan. Vi har alltid babyvakten (fantastisk från Ikea!) i hans rum på kvällarna och den får vara igång tills han vaknar. Upplever att han sover bättre i eget rum. För oss är det inget problem att ta in honom till oss om han vaknar, men eftersom det inte är ett alternativ kanske ni skulle kunna ordna en gästsäng eller liknande inne på Iggys rum? Vi kör just nu att jag tar hela nätterna och Speedos pappa får knata upp på morgonen när det anses vara färdigsovet. Då får en sova sammanhängande hela natten och den andra får sovmorgon. Ibland händer det att vi alla sover hela natten utan avbrott – underbart!! Lycka till när ni är tillbaka i hemmet och kom ihåg att slappna av, då kommer det gå så bra så! <3
vanja all Cred till dig faktiskt som gått med på att sova på en soffa i ett år!! Och när du väl sover med Nicklas inte ens får nudda honom!!
Hoppas han visar sin uppskattning för det förtjänar du tycker jag 🙂
Kram och all lycka till med dom nya rutinerna!
Hej Vanja & Niklas! Måste verkligen vara jobbigt med er sömnsituation och framförallt för Niklas. Hoppas ni finner en bra lösning!
Vi flyttade in vår Molly till eget rum när hon fyllde ett år. Vi hade visserligen gjort i ordning hennes rum tidigare så hon hade lekt där innan och vi pratade om att det var hennes rum och hennes leksaker så hon skulle känna sig trygg innan vi flyttade henne över för att sova där.
Det gick bra, över förväntan! Vi hade ju vår läggningsrutin sen innan och den var ju samma som tidigare så det var ju bara rummet som var nytt.
Jag tror det kommer gå bra! Låt Iggy leka där inne på dagen och prata om att det är här han ska sova. Sen gör ni er vanliga nattning. Han kommer säkert vakna som tidigare nån gång då och då, men han blir snart trygg. Lycka till och hoppas du får en mysig mini-semester!
Hej Vanja!
Åh vad jag lider med Niklas. Jag har själv haft grava sömnproblem till och från, men sedan jag fick barn klarar jag mig tydligen gott och väl på 4-5 timmars sömn per natt. Förstår inte hur, men på något sett går det (har dock inte börjat jobba än så vi får se hur det går då).
Vår lillkille (16 månader) har precis som Iggy lite svårt att komma till ro. Sedan vi bytte till eget rum har det blivit såå mycket bättre, men vi tampas fortfarande med uppvak på nätterna. Vi har gjort så att när Felix vaknar så tar vi honom till vår säng, då kan han böka runt en stund och vi fortsätta sova men han måste alltid somna i sin säng. Vi badar, ger välling i en fotölj på hans rum och sedan lägger vi ner honom i hans säng och säger ”-godnatt, sov gott., det är bara att ropa om du behöver något, mamma/pappa är utanför” vissa kvällar somnar han efter det och vissa kvällar måste vi ligga bredvid honom på golvet eller sitta kvar i rummet för att han ska somna. För våran del har det inte funkat att lämna honom gråtandes då han helt tappar tilliten till oss. Då blir läggningarna sjuhundra resor värre.
Hade jag varit i samma sits som er så hade jag haft en gästsäng inne på Iggys rum så att man under dom värsta nätterna kan finnas där för sitt barn men ändå inte förstöra dagslivet till tusen. Att du då under dom nätterna skulle kunna sova med Iggy och Niklas få sin sömn skulle jag tycka var en bra lösning. Jag skulle använda sängen som soffa dagtid och piffa med en massa kuddar, men det är bara ett förslag.
Hoppas att övergången blir smidig och att ni ska få vakna utvilade iallafall någon gång ibland.
Massa kramar från oss!
Men du skojar, Hova är ju massa, massa närmare Skövde! Släng iväg ett mail eller något så kan vi hitta på något under tiden ni är nere! (Om jag inte låter sådär superläskig bloggläsare nudå….)
Hoppas verkligen det löser sig med sömn för både Iggy och N när ni kommer hem, det måste vara superjobbigt! :/
Jag håller med det Mikaela skriver. Vi var också oroliga för rännande fram och tillbaka nätterna igenom, men vår son sov bättre än någonsin och jag tror också vi störde honom mer än han oss! Hoppas det går bra för Iggy att sova själv också! Kram
Jag tror inte att barn generellt vaknar och bökar på natten för att ”jävlas”. Att gå med istället för emot i de flesta lägen tror jag att alla vinner på i längden.
Med tanke på din beskrivning av hur alla sover så hade jag i en liknande situation valt att låta Niklas sova själv i eget rum hela natten. I mina öron låter det som det alternativet som ger bäst sömn för samtliga.
Såklart är det mysigt att sova bredvid sin man! Men varför inte mysa på kvällen och sen ta var sin säng när ni faktiskt ska sova??!
Usch, vad jobbigt för Niklas. Det där med att flytta barnet till eget rum fasade jag för. Såg framför mig hur vi skulle stafettspringa hela nätterna igenom mellan vårt och hennes rum.. Men efter flytten så sov hon bättre än nånsin, min teori är att många av gångerna när hon vaknade tidigare var på grund av oss, VI (!) störde nog henne mer än vad hon störde oss. Oops liksom. Visst får vi springa lite nu om nätterna men det är verkligen inga problem jämfört med farhågan. Hoppas att ni kanske också upplever förbättring i annat fall- håll ut! 🙂 Kram och lycka till!