Okej, så den här dagen fick en rätt lurig vändning. SVT ringde runt lunch och ville göra en kort intervju med mig angående ett inslag de kör ikväll på både Aktuellt och Rapport. Det handlar om trenden att de planerade kejsarsnitten ökar, och tydligen har ett sjukhus i Sundsvall utformat en strategi för att motverka denna trend – och lyckats.
För mig är detta rena rama vansinnet och innebär i praktiken att kvinnor som är extremt förlossningsrädda (som jag) har tvingats att föda vaginalt. I den sjunkande kejsarsnittsstatistiken som detta sjukhus förmodligen är väldigt nöjda med, hittar man antagligen ett gäng kvinnor som inte mår så bra i dag, och som inte fick den förlossning de kände sig trygga med. Usch, är min åsikt.
Hade jag tvingats till att föda vaginalt mot min vilja hade hela min graviditet varit ett ångestfyllt helvete och min förlossning varit en skräck. (Jag VET att det finns jättefina vaginala förlossningar SÅKLART, men detta är supersubjektivt och nu utgår jag enbart ifrån mina egna känslor.)
Tack vare att jag fick föda med planerat kejsarsnitt så fick jag en harmonisk graviditet och en förlossning som var en fantastiskt fin upplevelse för såväl mig som för Niklas och Iggy. Vi fick den bästa starten EVER som nybakad familj, och som alla ni som följt mig länge vet är jag extremt nöjd med mitt val av förlossningssätt.
Spana gärna in Aktuellt (de skulle göra ett längre inslag) och Rapport när de sänds i kväll, eller kika in på SVT Play efter sändningarna.
Om det är någon nytillkommen läsare som vill veta mer om varför det var så viktigt för mig att få föda med planerat kejsarsnitt hittas alla inlägg om det här. Jag har också samlat en massa matnyttig information om kejsarsnitt här, ni kan följa hela min graviditet vecka för vecka (och iom det även processen man måste gå igenom för att få ett snitt beviljat) samt se min förlossning här. Ni kan även se våra personliga videoklipp från förlossningsdagen här samt läsa min förlossningsberättelse här!
UPDATE: Fick precis ny info om att det var de akuta snitten som minskat med Sundsvallsmetoden, inte de planerade. Och det är givetvis nåt att fira, akuta snitt och planerade snitt är två helt olika saker. Akuta snitt vill man givetvis undvika. Om infon jag fått stämmer var dock strategin som de utformat för att åstadkomma detta att ha fler barnmorskor närvarande vid förlossningen. Nåt som jag tycker är SUPERBRA, men inte direkt en genialisk upptäckt. För SJÄLVKLART går en förlossning bättre om den födande kvinnan får mer stöd.
Att kvinnor i en så otroligt utsatt situation som en förlossning INTE har allt stöd i världen, och att vi inte är mer prioriterade är nåt som är på vippen till skamligt.
Jag har sagt det förr, men lika bra att säga det igen: om män födde barn skulle förlossningsvården se helt annorlunda ut. Och de eventuellt bestående skador som alla som föder vaginalt riskerar (återigen – jag VET att det finns massor av vaginala förlossningar som går alldeles utmärkt och är jättefina, men det finns också en annan sida av myntet med kvinnor som blir stympade och får leva med skador resten av sina liv) skulle inte accepteras på samma självklara sätt som vi kvinnor förväntas acceptera att exempelvis kissa på sig när man hostar/joggar/skrattar, bli deformerad, inte kunna kissa/bajsa utan smärta eller inte kunna njuta av sex längre – vi ska ju vara så tacksamma att vi fått ett barn, liksom.
Men fler och fler kvinnor känner att NEJ, det är inte okej att riskera ovan skador när man föder barn. Fine, om man var 100% säker på att eftervården var fenomenal – ”visst, jag går sönder men de kan laga mig igen”. Och säkerligen finns det eftervård som är fantastisk, men tyvärr är det inte en självklarhet. Detta vet jag av egen erfarenhet då många vänner tyvärr blivit illa behandlade (och nu lever med bestående förlossningsskador som dessutom förvärrats (!) av eftervården), samt alla de mail jag dagligen får om detta ämne.
Och absolut, ett planerat kejsarsnitt är en stor operation som innebär risker för mor och barn. PRECIS som en vaginal förlossning. Det är olika förlossningssätt som innebär olika sorters risker. Men eftersom det är så självklart att vi kvinnor som föder barn ska acceptera de eventuella skador en vaginal förlossning kan åstadkomma, så anses de liksom inte som en risk. Och definierar man inte de eventuella skadorna som en risk, ja men då är ju en vaginal förlossning riskfri.
Vill också återigen passa på att säga att mitt kejsarsnitt var en fantastiskt fin upplevelse som dessutom var i princip helt smärt- och obehagsfri. Jupp, för mig gjorde det inte ont alls att föda barn, och det fanns inget i det som var läskigt eller obehagligt. Dessutom gick det fort och var bekvämt. Extremt provocerande att säga, säkert. Men så VAR det.
Så många vill utmåla planerat kejsarsnitt som nåt fruktansvärt läskigt med blodiga operationsbord och smärtor och sår som gör att man inte kan bära sitt barn efteråt. HELT FEL. Jag kan ju bara tala för mig själv och min upplevelse, men jag var på benen några timmar efter, mådde tipptopp och hade inga som helst problem med att bära min bebis. Jag kände mig inte begränsad, jag hade inte ont, upplevde inga besvär med såret eller läkningen. Givetvis finns det andra erfarenheter, men jag och många andra som jag pratat med har haft en rakt igenom fin och bra upplevelse av våra planerade kejsarsnitt, och våra röster måste också få höras.
Okej, nu har jag sagt mitt. Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet!
Hej!
Tycker ditt inlägg beskriver exakt s som jag känner. Var precis på ett samtal idag på sjukhuset som jag ska föda på. Pratade om min vidriga rädsla, men fick snabbt berättat för mig att jag ska ställa in mig på vaginal förlossning, sjukt nog var det precis som att hon gav mig en dödsdom. Tårar sprutade genom resten av samtalet. Efter en stund blev hon mer ödmjuk och förstående.
Ska nu vidare och prata med en läkare, som även ska ”bestämma” om jag ska få göra kejsarsnitt eller inte.
Har du några råd till hur jag kan underlätta samtal/övertygelse? Hoppas du ser detta:)
Annars vill jag tacka för hoppet du har givit mig, om en bättre upplevelse av att få ett barn.
//Sandra
*självklart känns det inte humant att döda vaginalt. Men inte heller att föda vaginalt 😉
Jag har också gjort ett planerat kejsarsnitt pga ”förlossningsrädsla”. Det var den mest fantastiska upplevelsen i mitt liv. Jag blev helt kär i hela operationsteamet som gjorde ett så fantastiskt jobb och som var så gulliga på alla sätt. Dessutom kom mitt barn ut helt utan några som helst besvär för varken honom eller mig. Jag tycker det är så fel att vården sprider så elaka rykten om ks. Det är INTE farligt att snittas. Riskerna ligger på promillenivåer! Det är dessutom ett rutiningrepp. Inga konstigheter alls. Däremot är det så klart annorlunda m akuta snitt. Precis som m alla andra akuta op. Vad gäller vissa risker är dessutom ett planerat ks betydligt mer fördelaktigt än vaginal förlossning. Jag var egentligen inte så jäkla rädd för vaginal förlossning. Jag ville bara inte. För mig känns det inte humant att döda vaginalt. Det känns snarare helt sjukt. MEN för att vården skulle gå med på att förlösa mig med snitt var jag tvungen att fejka en enorm rädsla. Det är inte ok att kvinnor 2015 inte har rätt att bestämma hur vi ska föda!!
hej
Om några dagar är det dax för mig att få mitt planerade snitt. Det har varit en lång väg och fruktansvärda samtal, och bemötande från aurora läkare för att få igenom mitt snitt. (Göteborg)
Varför kämpade just jag så?
Jag jobbar själv inom akut vården, förlossat flera friska barn själv, vilken lycka tänker ni.. Javisst, säger jag, när allt går bra och jag levererar den lille till mor på magen är lyckoruset total!
Men de gånger jag stått där, barnet avlider, väntan på hjälp tar för lång tid, minnerna av fruktansvärda skrik från föräldrar, spruckna vaginor, blod, stå och göra hlr på en nyfödd- misslyckas….
Jo, de minnerna gör att jag inte ville föda vaginalt själv, ville kunna släppa mina minnen, ville kunna ”slappna” av våga vara närvarande utan dessa bilder..jag är inte rädd för fysisk smärta, det är INGET emot psykisk och tragik är inget roligt minne.
Fått kämpa så för detta. Är väldigt nöjd över att ha vunnit striden som tagit både blod svett och tårar.
Jag tycker absolut att kvinnor skall ha rätt till sin kropp, rätten att bestämma över den, lika väl i födseln som i döden.
Självklart skall man få gå och prata med någon om man är förlossnings rädd och bearbeta detta, men absolut inte bli tvingad i slutändan.
Jo, föda barn är det mest ”naturliga ” en kvinna kan göra, lika så att barn och mor får skador under förlossningen.
( och än idag dör i u-länder)
Det finns risker och komplikationer vid kejsarsnitt likaså och man bör bli informerad om dessa och inte bara possetivt fördelar.
Men valet, är ditt och lika fint vad du än väljer!
För intresse och information finns det mycket forskning som gjorts på kejsarsnitt och påföljande problematik för barnet. (Allergier, astma osv)
Men i stort sett ingen forskning på skador på barnet vid vaginal förlossning. ( antal hjärnskador pg av syrebrist, andra förlossningsskador mm) detta för att det anses som naturligt.
Nä, dax att göra sig i ordning och packa min förlossnings väska. Inom några dagar är jag ju mamma
Så enormt bra skrivet Vanja. Jag tillhör den grupp som vägrar föda vaginalt. Jag vet att min kropp inte klarar det. Jag fick ett ks då min dotter låg i säte och för första gången kände jag mig lugn under graviditeten. Men personalen verkade inte alls nöjda. Ständiga påminnelser och nästa hotelser om att om barnet vänder sig så ska du föda vaginalt! För mig var det ren och skär ondska från personalens sida. Men min dotter var duktig och låg kvar :).
Snittet var den mest magiska stunden jag varit med om. Ingen smärta, ingen oro och ut kom en perfekt 100% frisk och välmående bebis. Inga komplikationer överhuvudtaget.
En kvinna som ska genomgå ett kejsarsnitt får enormt mycket mer information än en kvinna som ska föda vaginalt. Du tvingar höra om hur fruktansvärt det är med snitt och hur helt underbart det är med en vaginal. Att riskerna med snitt är så mycket värre. Men bör jag son kvinna ha något att säga till om när det gäller vilka komplikationer jag är beredd att utsätta mig för?
Ett sprucket underliv med en vård som anser att det är helt normalt att alltid ha ont, kissa ner sig, inte kunna ha sex (eller att inte kunna njuta). Det är jag inte beredd att ta. Då väljer jag hellre att riskera att få en infektion för då vet jag att jag får hjälp!
Fortsätt kämpa Vanja!
Fick bli ett inlägg om ämnet inne på bloggen och youtube. Uttrycker mig inte lika bra som dig, men jag hoppas man förstår vad jag menar. http://lillahell.blogg.se/2015/july/onskan-om.html
Jag födde min son med planerat snitt i november förra året och det var även för mig en fantastisk upplevelse och bästa tänkbara start på familjelivet. Jag blev otroligt hjälpt av dig Vanja, vet inte om jag hade haft modet att strida för det om jag aldrig hade hittat hit! Jag visste knappt att det var möjligt att få välja planerat snitt innan jag började följa dig i Gravid vecka för vecka. Jag kommer alltid att vara dig enormt tacksam och verkar inte vara ensam om det. För mig så var du den som ”gjorde det möjligt” för mig och jag hämtade mycket styrka härifrån. Fortsätt stå på dig och lyfta denna enormt viktiga fråga! Stor kram
[…] på er! Tack för alla intressanta kommentarer på inlägget om Rätten att få föda med planerat kejsarsnitt. Några troll smög sig in i diskussionen, men annars är jag SÅ GLAD över att vi håller det på […]
Så bra blogg!
Detta är eg ingen åsikt i det ena eller andra lägret, men bara kände att jag som medicinskt skolad hade lust att lägga mig i lite! Det finns flera anledningar till varför vaginal förlossning anses vara det normala förlossningssättet, och även anses vara det mest fördelaktiga sättet, trots att trenden går mot att allt fler kräver kejsarsnitt. Kejsarsnitt är inte ett normalt förlossningssätt, men det fantastiskt bra att det finns! Det finns ju för- och nackdelar med de båda typerna. Några exempel är ju att barnet får det adrenalinpåslag det behöver för att komma igång med andning etc, då det föds vaginalt. Barnet får del av mammans bakteriflora vilket anses positivs för immunförsvaret hos barnet. Vid kejsarsnitt finns risker iform av sårinfektion, blödning, sårruptur, man får sammaväxningar i bukhålan postoperativt vilket försvårar ev framtida bukkirurgi. Risken för uterusruptur ökar vid framtida graviditeter. Vid två kejsarsnitt, kommer ett tredje barn förlösas med kejsarsnitt oavsett önskemål pga höga risker med uterusruptur vid vaginal förlossning. Positivt är ju att man inte får bristningar etc.
Negativa effekter av vaginal förlossning är ju givetvis bristningar, förlängd förlossning, risk för asfyxi hos barnet etcetc, vilket de flesta känner till.
Det är fantastiskt bra med kejsarsnitt, men man bör vet om riskerna. Det är en ganska brutal operation (och ja, jag har stått med på endel). Det är inte bara så att man öppnar magen, tar ut barnet och så är allt frid och fröjd. Det är en stor operation! Det som också är komplicerat är att om alla kräver kejsarsnitt, då kommer resurserna inte räcka till. Det är ju givetvis ett ganska stort problem. Det är kanske inte så konstigt att man inom gynekologin är oroad över denna trend.
En nyanserad debatt är viktig och nödvändig i detta ämne och en vetenskaplig hållning är väldigt viktig när man diskuterar frågan.
Det är inte så lätt när man inom vården är utbildad i evidensbaserad medicin, man har ett visst vårdprogram med behandlingar etc som beslutats om efter all den kunskap och forskning som finns, när sedan patienter kräver en annan behandling. Som patient kanske det är svårt att förstå just det problemet?
Tack för mig!
Jättebra insats i inslaget!
Vill passa på att skriva och tacka för dina inlägg och filmklipp om kejsarsnitt. Det hjälpte mig mycket när jag själv begärde och fick planerat kejsarsnitt för ett år sedan. Det blev precis som för dig en jättefin och häftig upplevelse utan några som helst negativa inslag.
Så stort tack för att du orkar fortsätta debattera denna viktiga fråga!
Alltid när jag läser kommentarsfält så undrar jag hur människor kan tro att deras egen världsbild är den sanna. Det finns 7 miljarder människor och således också 7 miljarder världsbilder… Varför skulle just din vara den ”rätta” (frågan ställs alltså till personer i detta inlägg som kommer med personliga påhopp?)
Diskussion är super -påhopp är ybertrist!
Jag tycker att frågan är tokviktigt. Jag ville föda med ks men inte pga förlossningsrädsla utan andra (väl så viktiga) orsaker. Jag fick förstås avslag och födde vaginalt. Många gånger har jag ångrat att jag inte ljög för att få föda med ks, jag har också irriterat mig på att det bara finns ett sätt att få ks (och knappt det vad de verkar här ovanför). Jag hade varit långvarigt sjuk och var ytterst svag, det tog månader innan jag repade mig efter en utdragen igångsättning på dag 16 efter bf. Jag tror att vaginal förlossning var sämre i min situation än ks men jag som ägare till min kropp har ingen talan om det.. Dessutom var det överfullt på förlossningen och typ inga av de punkter som läkare skrivit ner i min förlossningsplan infriades.
Att det är ”naturligt” är inget argument tycker jag. Det är mycket idag som inte sköts naturligt. Vi använder tex en määängd mediciner idag som man inte hade tillgång till tidigare (för sömn, ångest, depression, smärta, diverse andra sjukdomar mm). Skulle vi köra ”naturligt”, skulle vi låta kroppen få ta hand om det själv och inte ta till kemiska preparat.
Kram
Heja Vanja!!
Dom som behöver kejsarsnitt ska givetvis få det! Stå på er!
Det absolut värsta jag vet är sprutor , knivar och sjukhussalar och i kombination är det så vidrigt så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Så jag hade lite samma rädsla, fast tvärtom, jag ville ABSOLUT INTE ha kejsarsnitt och jag klarade mig galant utan. Hon ”ploppade” ut så fint så! Men.. givetvis så slutade jag inte blöda efteråt utan det bara fortsatte att rinna på så vad händer.. jo.. det blir operation med nålar och hela skiten! Jag blev nersövd och opererad. Snacka om att trilla på målsnöret.
Men jag tänkte bara dela med mig utav att rädslan finns nog hos oss alla, fast kanske åt olika håll
Hej V och N!
Jag vet inte om det är min mobil men era senaste tre klipp på kanalen har inte kommit upp på bloggen. Jag har väntat och väntat så jag sökte på youtube istället och där fanns tre färska avsnitt som jag missat! Märkligt!
Sen (säkert min mobil men…) hag kan bara lyssna på halva podden och inte hela. Filen är för stor och går utanför skärmen så när avsnittet tickar på och närmar sig slutet på skärmen av min mobil så stängs den av. Är det bara jag som har det problemet?
Ville bara göra er uppmärksammade på det efter som jag är en trogen läsare.
Jag tycker ni rockar och jag tycker du och N är så härliga tillsammans!
Lycka till med lägenheten :),
Kram!
Jag är själv född med kejsarsnitt och har fött vaginalt. Jag tycker att det inte ska spela någon roll hur barnet kommer ut, det viktigaste är att mor och barn mår bra. Jag förstår inte varför det ens måste bli en sådan diskussion om varför någon har valt att föda vaginalt eller med kejsarsnitt. Varför ska folk ens lägga sig i hur man har fött, tänker på dom mödrar som blir påhoppade. Varför kan man inte bara vara glad att ett knyte eller fler kommit till världen och säga grattis?! Tänk om barnen till de personer som hoppat på andra som fött med kejsarsnitt väljer att föda med kejsarsnitt, tänker de klanka ner sina egna barn eller bara vara glada att de fått en ny familjemedlem?
Kvinnor har sedan urminnes tider fött barn normalt, d.v.s. vaginalt.
Kejsarsnitt ska vara till enkom för dem som MEDICINSKT behöver det
Läkarvetenskapen kommer med stor trolighet inte att lyssna på detta trams. Tro mig.
OCH detta ska definitivt INTE betalas av det allmänna. !!
Privat ska man få göra som man vill, ja, om man bekostar op själv. Helt och hållet !
Men men, du fick ju i alla fall dina 3 minuter av fame på nyheterna.
Kanske låta det vara därvid..
Ta upp dyrbar samhällstid med detta narcissistiska mumbojumbo. Juvenilt, verkligen.
Grow up child. Och lycka till, lilla vän..
Jag har fött tre barn med planerat snitt. Det sista blev tyvärr akut. Under det första planerade snittet förlorade jag nästan två liter blod. Det var flera dagar jag inte kunde ta hand on min son, ett glapp som tog nästan ett år att hämta igen. Under mitt andra planerade snitt chockades min bebis och tappadei blodsocker. Under tre dagarfick dom sticka honomi fötterna, varje timme, dag som natt. Mitt sista planerade snitt, blev akut. Under operationen visade det sig att min livmoder var kraftigt ärrad, vilket gjorde att när operatören gick in sprack livmodern. Jag låg på operationsbordet och allt gick fort. Hade jag fått en enda värk utanför sjukhusområdet hade både jag och mitt barn kunnat dö. Tyvärr var alla tre snitt väldigt smärtsamma. Jag hade gett nästan vad som helst för en naturlig, kontrollerad förlossning. Visst är det bra att alternativet finns och visst kan det vara en räddning för många, men jag undrar om inte föda som kvinnor gjort sedan mänkslighetens begynnelse, noga övervakat, är det bästa.
Heeeej världens bästa Vanja!
Jag är så glad för att du tar debatten! Jag födde vaginalt och det gick åt skogen. 13 månader efter har jag fortfarande ont vid samlag och kan inte använda tampong. Efter helvetesförlossningen opererades jag pga bristning grad 3 och då bildades ärrvävnad som inte går att göra nåt åt och jag ”borde” inte ha ont, enligt läkare. Efter förlossningen fick jag under 1 månad varje dag besöka sjukhuset för att 10000 (som det kändes) ointresserade läkare skulle in och gräva. En förlossningsdepression på det. Får ont i magen bara jag tänker på ett till barn, kan glömma planerat snitt. På efterkollen sa bm rakt ut att man får gå på möten med kuratorer etc tills jag väljer att föda vaginalt.
En vännina gick in i väggen när hon äntligen valt att skaffa ett barn till efter 10 års rädsla pga att hon inte fick planerad snitt. Det gick åt helvete andra gången oxå.
Alltså, man får det officiellt men de övertalar en och övertygar en om att man skadar barnet om man väljer kejsarsnitt. Önskar så att jag fick planerat snitt 🙁
Så märkligt!
Hur kan någon (utan medicinsk fackbakgrund) ta på sig ansvaret att uppmuntra till kejsarsnitt?
Vem gagnar en sådan egotripp mer än att bygga upp det egna försvaret för en sådan åtgärd utan medicinsk motivering?
Oansvarigt kan jag tycka när jag tillåter mig en värderande åsikt.
Jag är en av många som fött barn på just sundsvalls sjukhus, och jag ville först ha ett planerat snitt. Gick på möten osv men de tyckte inte att min förlossningsrädsla var skäl nog till det så jag fick inget beviljat punkt slut. Och okej jag kämpade väl inte heller emot deras beslut just för att det kändes helt meningslöst.
Så jag ställde in mig på en vaginal förlossning hur rädd och hur hemskt jag tyckte att det skulle bli. Samtidigt som jag ändå såg fram emot det såklart. Men så kom dagen och allt flöt på och allting gick hur bra som helst och personalen är helt fantastiska där! Det var utan tvekan det häftigaste jag gjort och den finaste stunden jag haft. Nu i efterhand är jag nöjd att jag vågade föda vaginalt men samtidigt tycker jag att man borde få välja själv utan att behöva kriga om det. Det hade ju likaväl kunna gått åt skogen.
Härligt att du, Vanja, och nästan alla kommentatorer har fått just den förlossningen ni önskat! Jag födde vaginalt (orkar inte med att läkaren som kommenterar i ”Aktuellt” kallar vaginal förlossning för ”normal förlossning). Typ den bästa upplevelsen jag varit med om. Hanterbar smärta, någon bristning samt friskt barn. Värsta kicken! Men jag är väl medveten om att det lika gärna hade kunnat bli en skitupplevelse, och jag förstår att människor väljer kejsarsnitt. Jag blir arg när jag hör hur motstridig vården kan vara, så bakåtsträvande. Jag tycker inte att det är deras val. Jag tycker heller inte att de ska uttrycka sig subjektivt, endast informativt (och då inte bara rabbla negativa aspekter och risker med ks).
Hej. Tror kanske att du mår bra av att inte föda på naturligt sätt.
Eftersom du verkar väldigt vältalig (och kanske beläst) så kanske du också vet att ditt barn troligen kommer att få allergier eller andra autoimmuna sjukdomar pga kejsarsnittfödsel.
Men det är ju förstås inte ditt problem utan ditt barns. Huvudsaken är ju att du mår bra…
Så underbart att denna debatt kommer. Har genomgått ett akut snitt och sedan med nr.2 planerat snitt. Jag var supernöjd med mina förlossningar men möttes av vården som om det vore ett nederlag att föda med kejsarsnitt
Jag gjorde akut kejsarsnitt och har skräckupplevelse från detta. Fick tyvärr extremt ont och kunde inte gå på en vecka, det tog två dagar att tvinga mig upp ur sängen. Så för min del är det ingen trevlig upplevelse (till stor del säkerligen pga all drama till varför det blev akut snitt). MEN jag tror ändå att det kan vara ett alldeles underbart sätt att föda barn på, precis som för en del som vill föda vaginalt.
Och även jag har fått höra att det inte är att föda barn på riktigt, hmm.
Huvudsaken är ändå att bebisen och mamman mår bra och överlever, oavsett hur den kommer ut.
Man borde få välja fritt hur man vill göra, man borde få information om bägge delar, både fördelar och nackdelar och man borde vara ordentligt påläst, oavsett vilket förlossningssätt man väljer.
Heja dig och alla andra som kämpar för valfritt förlossningssätt!
Håller med i allt du skriver Vanja! Jag har fyra barn och alla är födda med planerade snitt pga förlossningsrädsla. Jag är sååå tacksam för att jag blev beviljad snitt. Alla fyra har gått fantastiskt bra och jag har mått bra både psykiskt och fysiskt. Det har gått som en dans och det känns som jag tagit en genväg, och detta verkar provocera väldigt många (speciellt de som själva fött vaginalt). Jag har tyvärr fått stå ut med en hel del nedtryckande kommentarer från omgivningen som ”att föda med snitt är inte att föda på rikigt”, ”snitt är fusk ”, ”vad är det för fel på dig som inte vågar föda vaginalt?”, ”är du för fin för att krysta?” Osv osv. Så jäkla tråkigt att hela tiden få stå tillsvars över sitt val, men jag kan säga att ingen är nöjdare än jag. Det va helt rätt beslut och jag är så lycklig för mina barn. Hade jag inte blivit snittad hade ett aldrig blivit fyra barn kan jag säga
Kunde inte sagt det bättre själv! Jag gick igenom ett planerat snitt i november förra året pga förlossningsrädsla! Och jag kunde inte fått en bättre start med min son! Hela OP-teamet var fantastiska och jag har, som du, en rak igenom positiv upplevelse av snittet! Bekvämt
och nästintill smärtfritt! Och jag tänker inte skämmas för det! Vansinnigt att det finns kvinnor som nekats snitt….!!!!!