Jag vågar knappt säga det av rädsla för att jinxa hela alltet, men som jag lät ana för några dagar sen har det hänt grejer med Iggys sömn. Ni vet ju att vi kämpat med den nästan sen dag ett, så att kunna se en ljusning nu känns helt bananas. Vågar knappt tro på det själv, vågar nästan inte skriva om det här i bloggen heller. Men nu kör vi!

 

Med Maracas-Mjau i högsta hugg! Helt klart nya favoriten på lekfronten. Eftersom grodan älskar att dansa brukar vi ha med den en sväng på morgonen medan vi kör en Dappydans (he he yes – nu är det ett begrepp) eller en Klappa Händerna När Du Är Riktigt Glad. Stor succé. Rekommenderar alla päron att införskaffa en Maracas-Mjau.

 

Okej – tillbaks till ämnet! Iggy har ju alltid sovit rätt risigt, vaknat flera gånger per natt osv. Har skrivit om det många gånger förr, ni som vill grotta ner er i exakt hur det har varit kan kolla in kategorin Bebis & Sömn här i el bloggo. Han har ju också varit rätt trixig att söva, det har i princip alltid tagit uppemot en timma. En timma fylld av kringbökande, skrik, gråt, snuttslängande, nappkastande med mera. Men! Nu har det hänt nåt.

 

För några veckor sen slutade vi helt att ge honom mat på natten. Innan har han ätit en flaska ersättning någon gång mellan kl 02 och kl 05. (I knoooow, vi borde förmodligen ha slutat med det långt tidigare #LättAttVaraEfterklok.) Men vi eftersom vi visste att den här nattmaten var mer  en slags snutte och tröst än att han åt för att han var hungrig, så var planen alltid att ta bort den. När det fanns ork att ta den fajten.

Och eftersom det inte funnits så mycket ork från min sida (det är ju jag som sover med grodan och har honom alla nätter), så har den skjutits upp och skjutits upp. Men för ett par veckor sen tog vi tag i det och plockade bort käket. I början tog vi bort flaskan även när han skulle somna in (då har han snaskat på den, fast med vatten i). Men nu när vi experimenterat fram och tillbaks har vi plockat tillbaks den vid själva insomningen, och nu verkar det som att vi hittat en formel som FUNKAR.

 

Vi lägger grodan runt 19 (efter bad och kvällsgröt). Jag läser saga i omkring 10-15 minuter. Då får han ha sin flaska med vatten, och växlar mellan den och nappen. Pekar och säger ”keke” när han vill ha vattnet. Efter sagan säger jag ”nu är det dags att sova, nu släcker vi lampan”. Och då bökar han runt litegrann med sin snutte och napp, tar några drag på slaskan och somnar sen. På typ 10 minuter.

Allt som allt tar en läggning nu mellan 20-25 minuter. Inget gråt, inget skrik. Ingen ledsen groda. En REVOLUTION för oss som oftast fått kämpa i runt en timme med ett bökande barn som sätter sig upp och skriker och är ledset var tredje minut.

Efter läggningen sover han sedan nästan hela natten, i sin egen säng. Också en REVOLUTION för oss. Han vaknar runt 04.30 och vill komma över till mig. Då vill han alltid ha en slurk vatten också, och det får han. Sen sussar han gott till 06.30. FANTASTISKT, tycker vi.

 

Vad e grejen då, tror vi? Jo – det magiska tricket för att få läggningen att bli såhär lugn och harmonisk är dels att låta honom få ha sin älskade flaska, dels att läsa saga. Nu kanske ni tycker jag är helt knäpp, att läsa saga är väl ingen nyhet direkt? Nä, men Iggy har varit så aktiv när jag försökt läsa saga tidigare; pekat, pratat, velat vända blad osv. Så jag har liksom känt att det mer varvat upp honom än varvat ner.

Men nu inser jag att det är bara att fortsätta läsa, och säga ”ja, där är en hund”, ”nej vi ska inte vända blad” etc. För även om han röjer runt lite under läsningen så verkar det ändå funka som nervarvning. Tänker att det kanske är någon annan som har resonerat som jag och därför trott att det inte funkar att läsa saga, men just därför vill jag skriva det här och säga att försök ändå! Det kanske är det magiska tricket för er också.

För efter sagoläsningen är han märkbart nervarvad och VILL sova. Tidigare ville han ju inte det, och det var därför han blev frustrerad och ledsen. Superenkelt att se såhär i efterhand såklart #LättAttVaraEfterklokSomSagt.

Att han sen sover i princip hela natten i sin egen säng är jag övertygad om beror på att vi tog bort maten. Tidigare vaknade han och fick direkt tanken om att han skulle äta i huvudet. Satte sig upp, pekade mot flaskan, skrek och grät. En gång per natt fick han äta, men resten av gångerna blev det ju inget. Svårt för honom att förstå såklart, varför han får flaskan ena gången men inte den andra. Därför kände vi att det där blev bara förvirrande, och tog bort den. Det tog fyra nätter, sen fanns flaskan inte med i Iggys huvud längre. Sen dess har han alltså sovit till omkring 04.30 då han hoppat över till mig och somnat om.

Nu är vi inne på en dryg vecka med denna nya sömn, och det känns LJUVLIGT. Helt plötsligt ser jag att Iggy kommer kunna sova i egen säng i eget rum och att jag kommer kunna flytta tillbaka in i mitt och Niklas sovrum. Sova i SAMMA säng för första gången på….ett år kanske? Hua hua alltså. Jag som sa att jag ALDRIG skulle bli en ”sån där” som slutade sova med min man för att det kom ett barn. Mmmm, det är mycket man ruckar på för de här små liven alltså.

Hursomhelst så känns det så jäkla skönt! Har vi fått ordning på den här sömngrejen nu äntligen? Kan man våga tänka tanken att man inom en snar framtid får spendera en HEL natt i sin egen säng, bredvid sin man utan att bli väckt? Har inte sovit en hel natt på över ett år, så det vore på tiden tycker jag.

Planen är nu att fortsätta såhär ett slag tills vi känner att vi landat i det här nya. Sen kommer jag flytta in till sovrummet, och Iggy får börja sova i eget rum tills dess att han vaknar. Då får vi se om det går att få honom att somna om i egna sängen, eller om han får joina oss de sista timmarna. Men det är sen. Nu är nu och nu är vi så extremt glada att vi äntligen kommit en bit på vägen.

För förutom att vi får sova bättre, så slipper ju både vi och grodan en timmes skrik och gråt varje kväll, samt skrik och gråt x antal gånger per natt. Och det känns som att både vi och grodan faktiskt har varit lite gladare den senaste veckan. Halleluja.