I dag var Niklas med grodan pÃ¥ föris, och allt kändes sÃ¥ bra att han sa ”hejdÃ¥” till Iggy, och gick därifrÃ¥n en stund. SÃ¥ att grodan skulle vara själv där ett slag. Han var borta i 40 minuter, och det gick Sà BRA! Hurra!
Pedagogen som hade hand om Iggy medan pappa var borta berättade att han blev lite ledsen först, men att det knappt tog 30 sekunder innan han var glad igen. Sen funkade det hur bra som helst under tiden Niklas var borta, Iggy var glad som en lax. Nemas problemas liksom. Så. Himla. Skönt.
Jag bytte av Niklas vid 14, vi stannade till 15.30 och jag kan meddela att hela dagen var rena rama föris-succén. Man märker verkligen att Iggy har fattat vilket kul ställe det är. Det är ju liksom skapat med fokus pÃ¥ barns välmÃ¥ende och utveckling, och det KÃNNS. Han log och skrattade när han slank omkring och lekte och utforskade. Han TRIVDES. Kände sig TRYGG. SÃ¥ himla fint Ã¥ se.
I dag mÃ¥lades det, och dansades. Och vid mellis à T GRODAN SJÃLV! Kors i det rackarns taket alltsÃ¥! Han tog skeden och skopade i sig banan, framför en djupt imponerad (och smÃ¥tt chockad mamma). Det hamnade sÃ¥klart banan pÃ¥ alla möjliga ställen, men för det mesta träffade han ändÃ¥ munnen och lyckades fÃ¥ i sig nÃ¥t. HEJA GRODAN, liksom.
Myyyyycket pedagogikböcker i personalrummet… De är sÃ¥ duktiga de här mänskorna som jobbar pÃ¥ den här förisen alltsÃ¥, KÃRLEK till dem! Och kolla – det finns en Vanja bland författarna! MÃ¥ste vara ett gott tecken ha ha!
I morgon ska vi testa en ny grej – jag lämnar som vanligt vid 9.30 men istället för att hänga kvar med grodan sÃ¥ Gà R JAG…! Planen är att han ska vara själv pÃ¥ föris tills det är dags för vila, dÃ¥ kommer jag tillbaka. SÃ¥ fÃ¥r vi se om jag stannar hela eftermiddagen, eller om jag försvinner en stund till. Jag lÃ¥ter personalen guida.
Ãr (Ã¥terigen!) sÃ¥ sjukt tacksam över att jag kan bestämma över min egen tid. Att lÃ¥ta Iggys förisinskolning fÃ¥ ta den tid det tar, känns Sà bra. Att ha behövt lämna honom ensam där redan i förra veckan (som kanske hade varit fallet om jag haft krav frÃ¥n en arbetsplats) hade INTE känts bra.
Pratade med en kompis i gÃ¥r som frÃ¥gade: ”HÃ¥ller ni FORTFARANDE pÃ¥ med inskolningen?! Har ni inte tredagarsinskolning pÃ¥ söder?”. Jo, det har vi. Om man mÃ¥ste. Men om man inte mÃ¥ste, sÃ¥ mÃ¥ste man inte. Och vi mÃ¥ste inte.