Vanja Wikström

Nu är vi precis hemkomna efter en väldans härlig påskalunch hos Iggys farmor.

Hon har så bra känsla för inredning, det är alltid så himla fint där. Och dukningarna är så inspirerande, får mig att vilja bli vuxen och köpa tallriksunderlägg, typ.

Istället för påskris hade hon styrt upp en massa små små toksöta påskpynt, upphängda i en vacker gren ovanför matbordet. Love it.

Som vanligt vankades det väldans smarrig mat också, hos farmor.

Givetvis trampade det omkring små påskkycklingar bland lax och sill.

Det här är PRECIS min typ av mat.

Plock plock plock & fisk fisk fisk.

Till efterrätt blev det dels två sorters rawfoodbollar (sjukt smarriga)…

…och dels de här, som är mina nya favoriter. SÅ. JÄKLANS. GODA!

Det var en fryst dessert; fruktglass omsluten av en typ av risdeg. Låter ju hur lurigt som helst, men ojojojojoj vad gott det var. Heter tydligen Bubbies eller Mochi Ice Cream, och jag känner starkt att jag måste styra upp ett redigt lager av dem här hemma. Fantastiskt att bjuda på dessutom – lika gott som det är en rolig upplevelse att äta dem!

Kusin Ruben dansade loss vid pianot. Hela Verpan-gänget var på plats, väldigt mysigt.

Franska tulpaner i kombination med vackra kvistar – också en ny favorit. Vi har precis den här kombon på office, och det är bara så rackarns snyggt.

Vackra bjälkar i farmors tak.

Lunchen avslutades med en Cappo och sen en långpromenad. Som började tipptopp, men slutade med att vi fick bära (gaahhhh) hem Iggy, då han absolut inte ville sitta i sin vagn.

Lite jobbigt det här tycker jag, att han hatar att sitta i bilbarnstolar och i sin egen vagn. I vagnen går det bra ett slag, men sen vill han bara upp upp upp. I bilstolar går det bra i en nanosekund, sen är det sjunga/distrahera/titta på babytv/kolla en app/läsa bok/leka tittut som gäller resten av resan, om det inte ska bli skrikfest. Pust

Någon annan som har det såhär? Några tips på hur det kan bli bättre – OM det kan bli bättre? Går det över tror ni, eller finns det vissa barn som bara avskyr det här med att sitta fastspända?

Hörrnini! Några väldans snälla blogoliner & tubeliner har nominerat vår YouTube-kanal till Guldtuben – den extremt fräsiga årliga galan som uppmärksammar Sveriges YouTubers. (Tack fina Johanna, Larissa, Alma, Linnéa med flera! *GÖLLISAR*)

Galan är typ som Grammisgalan – fast för YouTube-folket – och vi skulle bli EXTREMT glada om ni hade lust att nominera oss i kategorierna Årets Löfte, Årets Vloggare och Årets Serie!

Det enda ni behöver göra är att slinka in här: Guldtuben.se, klicka på Nominera Nu och klistra in länken till vår kanal (som hittas här) i de kategorier jag skrev ovan (eller andra, om ni tycker de passar bättre såklart)! Man kan nominera till och med nu på måndag den 6:e april.

Tänk tänk TÄNK om vi skulle bli nominerade?! GAAAHHHH!

I dag har vi börjat montera ner vårt hem. Vi har packat ihop i princip hela vardagsrummet, så just nu sitter jag här i soffan omgiven av flyttlådor.

Jag var rädd att det skulle kännas sorgligt, eftersom vi bott här i sex år och trivts SÅ BRA. Men det kändes faktiskt bara superskönt att äntligen komma igång med själva nerlassandet av grejer i flyttlådor.

Innan jag skulle sova i går låg jag och kikade på bilder av vår nya lägenhet. Tänkte att det kunde vara en bra morot för att peppa igång mig själv inför påskhelgens packarensapackarensa. Och det funkade finfint.

Det var så länge sen jag tittade på de där bilderna, att jag knappt kom ihåg hur den såg ut kändes det som. Men när jag låg där och bläddrade igenom dem så blev jag SÅ RACKARNS GLAD. Den är ju så himla fin. Eller – den har potentiaaaaal, som det så snajdigt heter.

Det är en hel del som behöver göras i den, men grunden är fantastisk. Högt högt HÖGT i tak, vackra kakelugnar och mycket mera PLATS. Den är ju 40 kvadratmeter större än den vi har nu, så det kommer bli LJUVLIGT att få ratta in sina grejer där – och inte behöva känna att man behöver gå en snitslad bana mellan spjälsängar, gåstolar och herreochhansmoster för att ta sig från köket till vardagsrummet.

Kolla här! En helt tom bokhylla! Nåt jag ser så otroligt mycket fram emot med nya plejset är att grodan kommer få ett eget rum. Och att vi ska få TVÄTTMASKIN I LÄGENHETEN! Bye bye tvättstuga liksom – wooohooooooo! Ahhhh, the luxury! Massiv pepp på det!

Ni vet ju att vi gillar prylar. Att vara maximalister är mindre bra när man ska flytta, kan jag ju nämna.

Grodan tycker om när vi pysslar runt hemma, då pysslar han på bredvid och är glad och nöjd. Så det gick rätt smärtfritt att packa i dag. På måndag har vi dock styrt barnvakt så att vi ska kunna ta oss an vinden ostört.

Den är proppfull med grejs, ser inte så himla mycket fram emot att ta tag i den kan jag avslöja.

Flyttkaos.

Böcker böcker böcker… Man kan aldrig ha för många böcker tycker jag. Eller tavlor. Det är sånt som gör en lägenhet till ett hem.

Tavelväggen – även den är nu på väg ner i flyttlådor! Niklas tycker det känns lite vemodigt att trampa runt här bland kartonger och kala väggar. Jag gillar det. Jag tycker nämligen att det är precis detta som gör att man VILL FLYTTA. Det får inte vara för mysigt liksom, då vill man ju inte ge sig av.

Nä, jag tycker den här processen är perfekt – man packar i kartonger och monterar ner sitt hem. Det börjar kännas omysigt, och man känner mindre och mindre att det faktiskt ÄR ens hem. Då blir man mer sugen på att komma iväg till nästa anhalt på bostadsfronten, och mindre peppad på lägenheten man bor i. Bra deal ju.

Tycker det varit så med alla lägenheter jag bott i. Jag har ÄLSKAT dem och trivts sjukt bra. Men de där sista dagarna när man lever bland flyttlådor och allt det som gjorde utrymmet till ett HEM är nedplockat – ja, då är man rätt sugen på nästa bostadsäventyr. Utan att det blir vemodigt. Tycker jag i alla fall.

Hursom, i morgon ska vi iväg på en påskalunch hos Iggys farmor, men innan och efter ska vi fortsätta att packapackapackapacka…