Nu är vi precis hemkomna efter en väldans härlig påskalunch hos Iggys farmor.
Hon har så bra känsla för inredning, det är alltid så himla fint där. Och dukningarna är så inspirerande, får mig att vilja bli vuxen och köpa tallriksunderlägg, typ.
Istället för påskris hade hon styrt upp en massa små små toksöta påskpynt, upphängda i en vacker gren ovanför matbordet. Love it.
Som vanligt vankades det väldans smarrig mat också, hos farmor.
Givetvis trampade det omkring små påskkycklingar bland lax och sill.
Det här är PRECIS min typ av mat.
Plock plock plock & fisk fisk fisk.
Till efterrätt blev det dels två sorters rawfoodbollar (sjukt smarriga)…
…och dels de här, som är mina nya favoriter. SÅ. JÄKLANS. GODA!
Det var en fryst dessert; fruktglass omsluten av en typ av risdeg. Låter ju hur lurigt som helst, men ojojojojoj vad gott det var. Heter tydligen Bubbies eller Mochi Ice Cream, och jag känner starkt att jag måste styra upp ett redigt lager av dem här hemma. Fantastiskt att bjuda på dessutom – lika gott som det är en rolig upplevelse att äta dem!
Kusin Ruben dansade loss vid pianot. Hela Verpan-gänget var på plats, väldigt mysigt.
Franska tulpaner i kombination med vackra kvistar – också en ny favorit. Vi har precis den här kombon på office, och det är bara så rackarns snyggt.
Vackra bjälkar i farmors tak.
Lunchen avslutades med en Cappo och sen en långpromenad. Som började tipptopp, men slutade med att vi fick bära (gaahhhh) hem Iggy, då han absolut inte ville sitta i sin vagn.
Lite jobbigt det här tycker jag, att han hatar att sitta i bilbarnstolar och i sin egen vagn. I vagnen går det bra ett slag, men sen vill han bara upp upp upp. I bilstolar går det bra i en nanosekund, sen är det sjunga/distrahera/titta på babytv/kolla en app/läsa bok/leka tittut som gäller resten av resan, om det inte ska bli skrikfest. Pust
Någon annan som har det såhär? Några tips på hur det kan bli bättre – OM det kan bli bättre? Går det över tror ni, eller finns det vissa barn som bara avskyr det här med att sitta fastspända?
Japp, samma här. Vagnen går bättre sen han får åka frammåt och ibland gå ur och gå runt lite och sen funkar det att åka igen! I bilen funkar det att ha massa grejer att pilla med, inte leksaker utan typ grejer….vattenflaskor, solglasögon-fodral, lypsyl, burkar att sätta på lock på….eller äta banan och kex o klämmis kan funka en stund men efter en viss tid är det bara padden med Daniel Tiger avsnitt eller mobil appar som funkar! Om han inte är trött för då slocknar han direkt i bilen, samma med vagnen.
En annan fråga jag kom att tänka på, ni verkar ju sälja av alla bebis prylarna – vill ni inte ha fler barn sen? Har för mig att ni sagt nångång att ni vill ha syskon till Iggy, vill ni inte spara allt till nästa bebbe??
Har verkligen inga tips men vill bara berätta att vår son är preeeeeeecis likadan (9 månader nu). Vagn i valet tillstånd är ok ett litet tag, men sedan upp upp upp. Jag går aldrig någonstans utan bärsele. I bilen är det skrikfest utan dess like. Utöver detta är påklädning samt blöjbyte en pärs. Man sneglar åt föräldrar vars barn sitter snällt i vagnen, bilen samt ligger still vid blöjbyte då det underlättar dagarna med bebis rätt så mycket. Önskar någon kunde säga att det går över vid en viss ålder. Snälla??
Men jaaaaa, och, när vi köpte cykel och cykelstol till förskolelämningarna och hämtningarna… DET revolutionerade vârt liv. Snabbt, smidigt, barnet gillade, kanske inte att han älskar… men han accepterar. Istället för att det tog en halvtimme att lämna tog det fem minuter. Istället för att man släpar ett motvilligt, trött barn hem kan man skjutsa hem barnet. Buss använde vi ett litet tag men när han var trotsig bleb han lätt arg för han ville gâ pâ själv, stiga av själv, välja plats själv, klättra upp och ner själv… Lite host host mycket bökigt i rusningstrafik… Nu är han tyngre, 16kg, och dâ känner jag att cykeln blir lite obalanserad? Sambon har inga problem med det, han är kanske starkare eller mindre fegis? Dock kan vi inte cykla lânga sträckor, för det ser sâ obekvämt ut när han somnat att jag inte tycker det känns okej. Bärsele orkade vi inte alls efter 12 kg, inte ens pâ ryggen, men jag tycker ofta att man ser föräldrar bära pâ axlarna. Det har vi aldrig gjort för att vi fâtt sâ ont i ryggen av det. Kanske handlar om bâl och ryggträning?
Vilet vackert hem! Och vilken vacker dukning! Bra stil på svärmor! 🙂
I bilen använde vi barnsânger, aktivitetsbâge, pipmugg och kex. Egentligen ska kanske barn inte äta i bil och vagn; men det hjälpte oss. Sedan tyckte barnet det var roligare att âka bil när han kunde se ut lite bättre (vi bytte bil)… och han blev mer van att âka bil för att vi började köra mer bil själva och sedan 2ârsâldern har vi kunnat âka nästan 2 timmar med honom vaken… men vi brukar planera typ en dryg timmes bilfärd, en timmes paus och sedan sover han och vi kör tvâ timmar till… Vi kör inte gärna mer än 40 mil pâ samma dag. När han var mindre var nog snarare 20 mil om dagen det som var ”smidigt”. Vagnen: vi gav kex, och vände honom faktiskt framât ganska ofta redan efter kanske 9 mânader för att han var nöjdare sâ… men han har nog alltid tyckt om att âka vagn. Vârt problem var tvärtom att han inte tyckte om att gâ mer än typ 200 meter sâ vi kändes oss extremt beroende av vagn till 2,5. Dâ började han springcykla men ville fortafarande inte gâ… Nu kan han gâ sit vi vill i nâgon dryg kilometer, men han kan gâ dit han själv vill i kanske en halvmil… Somliga barn älskar ju att gâ och springa. Vâr variant älskar vagn (tycker det är gosigt med filt och suflett) och älskar älskar att springcykla. Nu är han sâ snabb pâ sin cykel att vi fâr jogga efter eller ha hjärtat i halsgropen när han stannar preciiiis pâ trottoarkanten.
Hej Vanja!
Vi har köpt en spegel som vi fäster på nackstödet i bilen, då kan vår son se oss och sig själv och det brukar roa honom bra länge. Felix hade en period då han antingen sov i bilen eller bara skrek hysteriskt, det fanns liksom inget mellanläge himmel eller helvete liksom.
Gällande vagnproblemet så måste jag rekommendera kronans barnvagnar. Deras sele gör att barnet ändå kan röra sig utan risk för att ramla ut, vi har precis köpt en kronan sulky/s och är sååå nöjda! Kolla in selfunktionen, det kanske går att göra liknande i er befintliga vagn?
Massa kramisar!
Jag har inte haft några problem med mina barn men ett tips kanske kan vara att ändra barnvagnen så han sitter framåtvänd.?! Ett annat tips är en fjällrävenrygga som ni har på ryggen. Där kan Iggy sitta och ha bra översikt. Bärsele på en som är över 1 år känns bara tungt å jobbigt. Ang bilbarnstol och har jag inga bra tips. Bästa tipset är att åka när Iggy ska sova. Jag planerar alltid in mina bilturer efter sovtiderna. Om jag ska åka en längre sträcka förstås. 😉
Det där känner jag, Så himla trist. Och alla andra bara ” va! Tycker han inte om att åka biiiiil/vaaagn??? Det gör väl ALLA barn?!” Och så, får man lite den känslan, att antingen är det vi som gör något fel. Eller så är det något fel på mitt barn. Men. Så pratar man med andra föräldrar med barn i samma ålder. Och då är det ganska många som har det likadant. För vår del. Funkar det bättre att sitta i framsätet än i baksätet. Funkar bättre att sitta framåtvänd än bakåtvänd vagnen. Som regel hjälper det, att ju mer han kan se, ju bättre går det. Men. Det blir många bilfärder med mycket skrik och många promenader som blir kortare än vad man tänkt.
Om ni inte redan har gjort det så vänd sittdelen framåt så att Iggy tittar framåt och inte på er. Brukar funka ett tag iallafall på vår 13-månaders. Annars har jag alltid med selen, bär honom på ryggen i den annars går min rygg av. Funkar inte det heller så får man göra ett lekstopp, leka av sig, titta titta titta och undersöka saker en stund och sen brukar vagnen funka ett tag igen. Gäller att man inte har bråttom bara..
Vi är i samma hatarattsittafast-sits med vår 14-mån bebbe. Har haft det så sen hon var 2 mån. Nu går det faktiskt bättre då vi kan underhålla henne och hålla henne över ytan. Som längst har vi åkt 1.5 h nu utan skrik. Men då är det mobilen framme med olika Youtube-klipp, mutor i form av mat och sjungande och skojande päron som gäller. Vagn funkar korta sträckor i vaket tillstånd men hon somnar gott i den när hon är trött. För mig funkar det att köpa situationen bara. Det har redan blivit så mkt lättare så jag är övertygad om att det kommer gå över. Nu får hon gå bredvid eller så bär jag henne, jag tar sällan vagnen, tycker den mest är bökig. Ett tips är att investera i en ergonomisk sele, det gör bärandet tusen ggr enklare. Finns massa märken men tipsar om ergobaby, Tula toddler eller wompat. Bär på ryggen!
Hej Vanja!
Älskar dig och din familj. Att Iggy tittar på iPad när han äter bl a. Känns härligt att allt inte är då perfekt och ordning och reda hela tiden. Har en son som är snart 11
månader och vi har precis slutat amma och börjat med
välling kvällar och ibland nätter. Jag är lite kluven när det gäller vällingintag. Är så nyfiken på om ni ger Iggy välling eller om jag fattat det rätt att han äter ersättning. Under varför? Hur ser du på det här med välling? Kram Emma
Hahaha, åh gud. Åt såna där bollar i Koreatown i LA för typ 10 år sen. Tyckte den där degen var SÅÅÅÅ JÄDRANS ÄCKLIG. Nä aldrig att du får i mig såna där igen 🙂
Vilken fin påsklunch! Vi har en liten kille på 8 månader som är likadan. Hatar vagnen (om han inte är superdupertrött) hatar bilbarnstol. Vi kör mycket med bärsele, men han börjar bli så tung nu, puh! Vet inte heller vad man ska göra, än att plocka upp honom, snabbt, snabbt – det enda som funkar (gärna mamma) han är ju världens godaste unge, men ibland kan jag kasta avundsjuka blickar på föräldrar vars bebisar bara ligger där i vagnen/stolen och gottar sig! hälsningar från Schweiz
Hoppas också på tips! Jag bär och bär! Och bil är ju en mardröm om man inte time:ar sovning… Fått bilden att Iggy är en liten röjjare, så även min tjej! Kanske är en viss typ av bäbis! Hoppas att det går över för oss alla!
För stora tjejen gick det över i 2-3-årsåldern. Lillan på 1,5 hatar fortfarande att åka bil.
Har tyvärr inga andra tips än det ni redan kör med. Det är trist att inte kunna åka längre än 2-3 mil 🙁
Kan inte träffa släktingar och vänner som bor längre bort. Hon skriker så vi tror hon ska tappa andan.