Jag var ju lite ledsen i förrgår eftersom grodan börjat sova så risigt här. Tog därför matfajten och tokvägrade Iggy flaskan natten därpå. Hade förberett alla i huset, vilket gjorde att jag inte blev så stressad när det var dags att fajtas, eftersom alla liksom visste att det var på g. Superskönt.
Och halleluja! Det funkade som en dröm! Första fajten när det vaknades och skulle snaskas flaska (och han fick NEJ) blev såklart lite jobbig. Skrik å bök. Men till slut så accepterades det, och han somnade om med napp å snutte.
Vaknade såklart två gånger till och bökade, men för varje gång gick det snabbare att acceptera att det var NO FOOOOOOD MR! Sista gången han vaknade var klockan efter 04 (som är gränsen vi satt för att tidigast få äta), då fick han sin flaska och somnade om ett par timmar.
Och – i natt fick jag skörda frukterna av kampen. Inte ett enda uppvak förrän prick kl 04 – då fick han flaskan, och somnade sen om. Känns SÅ skönt att vara tillbaka på banan med våra rutiner. Och SÅ skönt att slippa bli panikstressad varenda natt för att man stör alla andra. TOKvärt att orka fajtas lite.
Hemma sover han i princip alltid rätt bra numera, vaknar en gång vid 04/05 och äter, och somnar sen om till 07/07.30. Men så fort han blir sjuk (som han varit nu), eller vi byter miljö så ruckas de här rutinerna såklart. Då får man kämpa sig tillbaka.
Och hörrni! Det är så JÄKLA COOLT att se Iggys utveckling här i Verbier. Det är som om någon har tryckt på fast forward-knappen. Han knatar runt hur bra som helst nu, det här med att gå har verkligen släppt. Och det är så sött när han tultar omkring att jag går runt å fånler konstant. Det gör han också, för han är så rackarns nöjd med sin nya mobilitet.
Han inspireras såklart av kusin Ruben som ju både kan gå å snicksnacka en hel del. Och man märker direkt hur de influerar varandra. Iggy vill plötsligt hellre knata än krypa, och Ruben ber ständigt om ”appi appi”. Vilket betyder att han vill ”dappa” – ni vet, dansa dappydansen (ni som set YouTube-klippen vet vad jag menar va?). Så sjukt roligt – dappydansandet sprider sig ha ha!
Nella the babysitter gör ett helt fantastiskt jobb. (För övrigt hon som tagit detta inläggs alla fina bilder!) Här sitter kidsen och har picknick. Med sig hade de majskrokar, korvbitar och russin. Så jäkla sött. Iggy hittade en blomma som han var försjunken i läääänge tydligen (det är den han sitter och plockar med på bilden).
De bygger snögubbar, åker pulka, och far upp och ner för ”babybanan” som går precis här utanför; ett rullband som tar skidåkarna upp till första liften. (Givetvis åker de bara en och en, tillsammans med Nella eller någon av oss.)
Ja, det är helt enkelt så sjukt kul att se vad som hänt med Iggy bara de här senaste dagarna. Jag förstår helt klart varför alla barn race:ar i utvecklingen när de börjar på föris.
Och det här får mig därför ännu mer peppad på just att Iggy snart ska börja på förskola. För han ÄLSKAR verkligen att vara här. Alla människor som finns omkring honom hela tiden, kusin Ruben att inspireras av, alla grejer att leka med. Han är så jäkla glad här, min lilla groda. Så jag tror verkligen att han kommer tycka att föris är askul. 15:e april börjar han, då får vi se om jag har rätt.
Haj! Så fint det ser ut i Verbier, blir bara liiiiiite skidsugen! Är lite nyfiken på barnvakten.. Hade ni med er en från Sverige, eller är det ngn från Verbier? Älskar också att åka skidor och har funderat på hur man kan göra när det kommer en bebis. Vill ju inte vänta tills bebisen blir 18 med att åka lagg :).
Kram från C
Åh, tack snälla för ditt svar!! 🙂 blir nästan starstruck, haha!
Jag förstår, tycker det är så himla svårt att veta vad som är att ha ”ätit bra” bara, det är en svår balansgång då man å ena sidan får höra att barn inte ska äta på natten och å andra sidan ska ta det luuugnt med att introducera mat då ersättning ska fylla alla behov, bla bla… Jag tror jag tar ditt råd, lyssnar på magkänslan och den säger att hon just nu fortfarande behöver det där nattmålet, just för att hon faktiskt slukar flaskan… Eller är det för att jag är lat och vet att hon somnar om på det? Så svååårt, jag vet inte vad som är rätt 🙁
Hoppas ni har det underbart och igen, tack snälla för ditt svar! Ska genast plöja dina inlägg om nattkriget 🙂
Kram!
Hej fina Vanja!
Först och främst – jag älskar din blogg! Tack för att du är så öppen med både det fina och mindre smickrande med livet i stort och kanske framförallt, när man har en mini. Det är guld värt!!
Jag tänkte fråga om det här med natt-ätningen, har missat när du skrivit om det förut och undrar när ni slutade med det? Varför och hur? Jag har en 7-månaders (oj, VI har såklart hehe) som i dagsläget slukar en flaska mat ca 01, sen igen ca 04-05 nån gång. Hon är dessutom riktigt hungrig där vid 01 och äter en större flaska än under hela dagen (jag som gett mer i hopp om att hon ska sova bättre, är lite knepig med maten under dagen min fröken). Jag vet att det sägs att en 7-månaders inte ”behöver” äta på natten men jag tycker det känns jättehårt att bara neka henne det. Men kanske det är vad jag måste göra för att hon ska sova hela nätter?
Oj, vad babbligt det blev, förlåt! Hoppas frågan kom fram i all text, tack igen för att vi får ta del av er vardag!
KRAM!