Tack snälla för att ni hjälpte mig/oss att reda ut tankarna kring det här med Italienresan! Det var väldigt spännande att se hur ni resonerade. Måste säga att jag var lite rädd att någon skulle tycka vi var vansinniga för att vi ens tänkte tanken att lämna Grodan hemma så länge (mer om varför jag var rädd för det i ett senare inlägg), men så var det ju inte.
Det som blir lite svårt ibland när man ska ge andra råd om deras barn, eller ta emot råd själv, är ju att det är så himla individuellt vad som funkar bäst för just DEN familjen. Jag är inte en sån som avskyr när folk vill ge tips (hände senast i dag på tunnelbanan), de vill bara väl. Tvärtom har ju många en hel del klokt att komma med. Men jag tar bara till mig sånt som jag känner är rätt för just VÅR familj. För sånt känner man ju faktiskt.
Och vad gäller Grodan så har jag/vi nu funderat, och egentligen känns det nog rätt lugnt att lämna honom hemma med en barnvakt (mormor) som han känner väl som bor hos oss. Men. Det som inte känns lika lugnt är att låta denna mormor ratta tre eller fyra nätter i rad.
Grodan har gått ett par steg tillbaks på natthärjningsfronten sen han var sjuk (då försvann alla regler i ett nafs och han fick äta närvadhur han ville och sova närvarhur han ville), så nu är det ett par uppvak varje natt igen, och en del grälande om att han inte får äta mer än en gång. Så jag är rädd att mormor brakar ihop av utmattning.
Så – vi gör som ni så oerhört klokt föreslog. Vi tar med mormor till Italien! Hon rattar Grodan under vigsel å partaj, och sen myser vi tillsammans med både henne och Grodan de övriga dagarna. Känns som ett perfekt upplägg.
Vi har frågat henne, och hon har sagt ja, så nu ska vi bara lösa detaljerna. Vi tänker oss att vi delar på resan på nåt sätt, typ att vi står för flygbiljett och hon för sitt hotellrum eller nåt sånt. Det får vi klura på så det blir bra för alla parter. Men så gör vi i alla fall – TACK för er input, fina, smarta, bästa blogoliner!
Mysig lösning!
Perfekt lösning ju! Strålande när det kan lösa sig så
Jag har (tyvärr) inte läst den förra diskussionen om er resa – men förstod alltså att det handlar om att fara på tumanhand resa nu? Jag säger ”go for it” nu då Grodan är så liten!! Jag förstår mig inte på regeln ”hur många år barnet är, så många nätter kan man vara borta” – jag bara ”eeeh?”.
Då vår Alex var precis 1 år gammal (vi for dagen efter hans födelsedag) så for jag och min nyblivna man på en veckas bröllopsresa till Peking och lämnade Alex hos farmor och farfar. Det gick SUPER. Han var så liten att han inte visste en dag/flere dagar, han älskar sin fammo& faffa, fick urmycket kärlek och sällskap hela tiden osv. När vi kom hem var han helt som förr. Inte nåt desto gladare att se oss än andra morgnar och inte nåt traumatiserad 🙂 Så av vår erfarenhate så säger vi åt alla ”go for it” då barnet är så litet ännu att ”det inte förstår” !! 🙂
NU, då ”babyn” är 6,5 år och jag talade med honom att ma&pa skulle fara på ett långt veckoslut tillsammans, NU kommer det tårar i ögonen på honom och säger ”nej, jag vill inte att ni skall fara” – NU är det mycket svårare att fara!!
Hej. Kan inte kommentera på Youtube så gört här istället. Älskade senaste soffsnack, men.det får gärna vara dubbelt så långt utan att jag skulle tröttna. Bra idé med Italienresan, kommer nog kännas bäst så. Kram.på er!
Jag är så himla himla glad att jag slank in här igårkväll. Det var nämligen så att vi skulle boka en barnfri weekend till London just precis då, men i sista sekund(och efter lite nojande och insikt) slog vi till på en extra flygplats och ett familjerum istället!
Härligt för er att ni kom fram till något som passar just er! Visst är det just sin egen lilla familj man måste utgå ifrån.
Jag läser gärna tips och googlar mycket, men sätter de hela tiden i relation till min egen lilla familj. Tycker dock att det är mycket lättare när jag själv söker info eller läser (Som ofta bland dina kommentarer) tips och funderingar – då tycker jag det är toppen. Man har svårt att ta till mig ”kloka” ord som kommer (hela!) tiden från alla runt omkring, som helt plötsligt blivit proffs på mitt barn.. haha även när jag skriver den meningen känner jag hur irriterad blir jag – känns lite så på texten också. Men det är ju grymt irriterande. Eftersom de ALDRIG vet hur det är just nu, just då, menas vi föräldrarna vet, för vi är med barnet 24/7. Aja detta kan jag inte skriva mer om, blir så arg. Är i alla fall glad att ni kommer iväg, ni får njuta av ett underbart bröllop och Iggy får njuta av en mormor – Toppen!
Åh skönt att ni kommit fram till en lösning som känns bra för alla och nääästan ännu mer kul att mitt förslag vann, höhö (bland flera andras, säkert) 🙂
Angående de där med tips. Jag tycker att det ligger en STOR skillnad i att be om råd och att få tips spydda över sig liksom. Tror också, tyvärr, att det är de vissa kan ha lite svårt med..
Ser fram emot det inlägget. Intressant tycker jag!
Kram till er