Åsså blev det julafton. Vi har firat hos min bror och haft det APmysigt! Ni med, hoppas vi. Bloggar mer i morgon, men bjussar på vårt försök att ta det klassiska Årliga Julkortet för första gången.

 

Vi står tjusigt uppställda framför en ståtlig gran. Men Grodan vill inte pose:a. Grodan vill mest peka åt vänster.

 

Mamma gör ett tappert försök att vända pekandet mot kameran. Grodan är halvimpad.

 

Grodan vill fortsätta sitt vänsterpekande. Mamma fortsätter att försöka övertyga om att mittenpekandet är minst lika skoj.

 

Övertygandet går sisådär.

 

Efter en satans massa pekande hit och dit fångade vi detta vackra julalster på bild. Inte det tjusigaste kortet på vår lilla familj, men det kvalar helt klart in som ett klassiskt Årligt Julkort.

Minns själv hur det var (slutade ALLTID med vansinnesbråk och sura syskon när pappa skulle ta Årets Julkort), så tror faktiskt att ett irriterat barn är en nödvändig ingrediens för att det ska få kallas Årets Julkort. Så jag är nöjd ändå. Mission accomplished, liksom. God jul på er fina blogoliner!