Så sjukt kul att jag å Niklas syster Oliven lyckades tajma in våra preggofieringar så bra. Hennes son Ruben är alltså ett halvår äldre än Grodan, och vi hoppas såklart de ska gilla varandra och bli finfina polare.
De har ju setts massor förr såklart, men i går var liksom första gången som det kändes som att de faktiskt tyckte det var roligt att hänga. De hade nåt slags…utbyte liksom. Det ”babababa”-des, pekades och lektes. Det var så jäkla kul att iaktta dem.
Det fick mig att tänka på en sak. För när det kommer till ens barn – man KAN NTE SE SIG MÄTT! Det är ju nästan sjukligt hur roligt man tycker det är att….bara TITTA på ungen. Hjälp liksom.
Nu menar jag inte att jag njuter av att inspektera bajsblöjor, eller att jag älskar att grundligt beskåda hans surmulefasoner, nej. Men när han är nöjd och bara…ÄR, då tycker jag nog inte det finns nåt roligare att titta på i hela världen. Hans miner, hur nöjd han blir när vi förstår vad han menar, hur han interagerar med andra barn eller vuxna med mera med mera.
Det är kanske inte lika gastkramande nagelbitarspännande som att klämma en säsong Homeland på raken. Men det är precis lika roligt ändå, själva tittandet liksom. Om ni förstår vad jag menar? I love it.
Bästaste Karin! Jag hajar! Och jag lyder! För jag håller helt med dig. Kanske har du märkt en förbättring i går och i dag…? 😉 I try I try! Kram!
I KNOW! För min del skulle vi kunna sälja TVn rakt av, jag tittar mycket hellre på liten ändå 😉
Jag har tänkt på en sak. Du lägger oftast upp massor av inlägg på raken för att sedan inte lägga upp något på ett tag.. Finns det en tanke med det?
Säkert gillar vi olika, vi läsare menar jag. Men om du nu mot förmodan inte skulle ha tänkt på det så kommer här en önskan om att istället tidsinställa inläggen så att de ploppar upp lite då och då under dagen/arna. Spelar ingen roll att de är inlägg från igår, i förrgår eller från förra årets bästa resa, jag skulle uppskatta det mer hur som helst. Det skulle kännas mer levande och mysigt att hitta ett nytt inlägg då och då än 10st plötsligt. Det går ju att luras lite med att tidsinställa, trots att jag förstås vet OM det så tycker jag att det känns levande och mysigt när bloggaren liksom ”hör av sig” då och då. Som att bloggaren gärna vill och inte tvingar ur sig en hope inlägg. Inte för att bocka av ett måste liksom.
Med detta INTE sagt att du ska blogga oftare. NEJ och åter nej, du vet att jag inte hetsar om en sådan sak. Nej, men jag tror att du skulle gilla detta också. Ibland ber du om ursäkt för bloggtystnad och jag tror inte att du skulle behöva det om du spred ut de där 10 inläggen som kommer samtidigt över 2-3 dagar i stället. Du skulle liksom köpa dig tid och det vill vi ju gärna köpa 😉
Hajar du hur jag tänker?
Det blev en lång tanke 😉
Kramar