Vanja Wikström

Jag har ju tidigare berättat att Niklas håller på och snickrar på nåt som vi båda tror väldigt mycket på. Det har med bebisar att göra (jupp, vi e bebisskadade, precis som alla andra som får barn ehhhh), med appar att göra, och med lite annat att göra.

Jag är med som bollplank, och det som började som en rätt enkel idé om ett spel, har nu vuxit med vansinnesfart och blivit ett GIGANTISKT VÄRLDSKONCEPT! Åtminstone i våra huvuden. Men när bara fantasin sätter gränser, så är det ju härligare att…liksom inte ha några, resonerar vi. Blir mycket roligare att spåna då.

Hursom, i dag presenterades detta fantastiska GIGANTISKA VÄRLDSKONCEPT för en potentiell samarbetspartner. Och de var med på tåget, och hade dessutom massa bra input. Väldigt roligt.

Jag var med på mötet, men satt mest å sippade latte medan Niklas förklarade projektet. Det här är hans brainbaby, och jag är så sjukt impad över att han lyckats styra upp nåt så här omfattande på så kort tid.

Som ni vet så sålde han klädbutiken (6/5/4 som han startade och sen drev i 5 år) i mars. Skälet var att frigöra sig, så att han kunde spendera mer tid med sin pappa som tyvärr gick bort i april. Och även att kunna hänga så mycket som det är mänskligt möjligt med sin nybakte bebis. Väldigt modigt tycker jag, att lämna nåt som är tryggt och som man vet funkar, för nåt helt nytt.

Planen var att hitta på nåt annat att göra som kunde dra in pengar, men som skulle ta så lite tid som möjligt. När ens pappa är sjuk och man precis fått en liten bebis, då om någonsin inser man hur mycket ens tid faktiskt är värd. Och då vill man lägga den på sånt som är viktigt på riktigt. (Pratade ju mer om detta i det här YouTube-klippet.)

Så det här nya projektet GIGANTISKA VÄRLDSKONCEPTET har rattats fram dels under min mammaledighet, och nu fortsätter det att rattas under Niklas pappaledighet. Vilket säger en del om den här filosofin att det inte får ta för mycket tid. För då hade det varit omöjligt att genomföra samtidigt som man är föräldraledig.

Ni ska såklart få veta mer om exakt VAD det är han/vi kokat ihop längre fram, ska bara få några fler pusselbitar på plats först… Är väldigt sugen på att få berätta för mina fina blogoliner vad det rör sig om, tar ju er input på största allvar. Snart så!

Grodan var såklart med på mötet, han sov dock igenom hela pitchen. (Han är uppenbarligen inte lika exalterad över detta GIGANTISKA VÄRLDSKONCEPT som vi.)

Glömde min fina kamera, så jag fick plåta med mobilen. Och usch å fy vad det tar emot att lägga upp de här bilderna på el bloggo, har ju liksom vant mig vid fräsi fräsi-kvalitet nu. Men grodan förgyller förstås även en lite risig mobilbild.

På tal om fina bilder – har fått en rackarns massa frågor om vad det är för kamera jag fotar med. Ska berätta i ett lite matigare inlägg nu i veckan om exakt vilken modell det är, och varför jag tycker den är så jäkla bra. Recension coming up alltså!

Piggly håller låda på kontoret! (Insert Stefan & Kristrigt-flabb here…) Sorry, gick inte att låda bli. NÄÄ! Nu får jag sluta. Usch å fy. *tvätta humornerven med såpa*

Piggly e tillbaks på banan sovmässigt, han kan röja omkring någon gång per natt då det tar någon kvart/halvtimme att få honom att somna om, men annars sover han rätt bra från 19-06.

Märker dock en tydlig skillnad nu mot förr, och det är att han har mardrömmar. Varje natt gnyr han lite och bökar runt. Han är dock inte vaken, utan det sker i sömnen. Han blir lugn om jag lägger en hand på, och stoppar snutten rätt (han vill gääärna ligga och pilla på den med någon hand).

Enligt WonderWeeks är han inne i ett leap, och det de beskriver stämmer in så bra på Iggly nu att det nästan är läskigt. Han kan också skifta humör från sol till ilsken som ett bi på en sekund, bara att för att återgå till sol 30 sekunder senare. Tydligen ska detta (bland annat) bero på att han upptäckt att han får uppmärksamhet då. Intressant.

Det är så sjukt att tänka på allt de här små små bebisarna går igenom och lär sig hela hela hela tiden. Piggly har också lärt sig ta sig från sittande till liggande, och kan även dra sig upp till stående om han klänger fast i spjälsängen. (Har ingen aning om han är tidig eller sen med detta, då jag helt kopplat bort den där jämförelseprylen som jag hade de första månaderna, superskönt.)

Och just att han lärt sig ställa sig upp fick mig å Niklas att fundera i morse – hur sjuttsingen VET de att de ska hålla på och vända sig, krypa, sitta, börja stå upp? Vad är drivkraften? Måste ju vara något inbyggt som gör att de har koll på att de ska VILJA utvecklas hela tiden.

Sjukt intressant tycker jag. För det är ju inte så att vi står där vid spjälisen och lockar med en Ellas-påse för att han ska ställa sig upp direkt, det kommer ju av sig självt. De e duktiga, de där små bebbarna.

Ledsen för dåligt (eller inget rättare sagt he he) bloggande i går, men vet ni vad? Jag var duktig nog att strunta i alla måsten och sätta mig själv i första rummet å prioritera sömnen, woop wooop! Så jag var i säng kl 22.45 (korsitaket & hallefuckingluleja)! Det behövde mitt system.

Men – innan dess hann jag med en rackarns härlig kväll. Var nämligen på AW i Gamla Stan med några av mina fina bästisar.

Har för övrigt bara bästisar, varken tid eller lust med så kallade bekanta. Så jag har en liten men extremt värdefull kompisskara, varav några jag alltså fick hänga med i går.

Trots att jag å Niklas äter ute rätt ofta, så var det lääääänge sen jag tog en drink. Så i går var det dags! Är ett stort fan av välgjorda drinkar, gärna starka och sura. Söta och fruktiga drinkar är inte för mig. (Otroligt nog, jag som är ett godistroll av Guds Nåde.) Så i går slog jag till på en riktigt välblandad Old Fashioned. Och OJ vad den satt.

Älskar att snicksnacka med mina vänner. Vi är en väldigt brokig skara med mycket spretande karriärer, helt olika klädstil och vi bor i vitt skilda delar av Stockholm. Och det är PRECIS det jag gillar med vårt kanske lite udda gäng.

För det innebär att vi alltsomoftast tänker rätt olika, och vi har sällan exakt samma synsätt eller infallsvinkel på saker och ting. Dessutom skiljer sig våra vardagsliv åt rätt rejält. Summa summarum är att vi breddar varandras vyer, det gillar jag.

Nåt annat jag gillade med denna kväll var att jag kunde äta en charkbricka till middag. (Ni vet ju hur mycket Niklas garvar åt att jag AAALLTID vill äta ”lite plock” till middag. Han menar ju på att det inte ÄR middag, det är mera ett…snacksande. Ska det bli middag av plocket måste det helst innehålla nåt varmt också.)

Men titta! Beställde även in ett friterat ägg på gräddstuvad selleribädd, toppat med tryffelcaviar (fiiiint ska det va minsann!). Och det var – VARMT! Ser du Niklas? He he. En ”riktig” middag då, med andra ord.

En liten slider… Nom nom. Trevligt ställe, och gott. Rekommenderas. Cultur heter det, om nån e sugen på tapas.

Aptrevlig kväll med mina fina bästisar, alla mer eller mindre trötta småbarnsmamas. Kändes som en redig utekväll för min del (trots att jag kom hem 20.30). En drink och ett glas rött räckte gott å väl för en salongsberusning, så AW:andet blev komplett med fyllegodisköp på vägen hem å allt. Härligt.

Blev sen toknojig över att bli bakis i dag (kan tänka mig att bakis med bebis är på topp 10-listan över vidrigaste tillstånden nånsin, typ), så jag hällde i mig typ två liter vatten innan sänggång. Och vaknade rätt pigg i dag faktiskt. Dessutom med en bebis som var glad som en sol, och som lät mamma få sovmorgon till 08.30. HALLELUJA.