…att berätta om i torsdags, då var ju jag och Niklas på inskrivning på Danderyds Sjukhus inför vårt snitt. Vi fick träffa den barnmorska som kommer vara med oss på onsdag när det är dags att plocka ut Iggy (till alla som undrar – jupp, han ska heta Iggy, det är inget arbetsnamn ;-D). Hon kollade hjärtljud på bebisen och blodtryck på mig, och kändes allmänt härlig. Väldigt bra att ha träffat henne innan, hon kommer ju vara den som är min partner in crime (förutom Niklas såklart) på min sida skynket så att säga. Så det är skönt att ha fått känna lite på varandra innan. Verkade supermysig, varm och lugn.
Vi fick också träffa läkaren som ska göra själva snittet. Det var en barsk dam som först skrämde livet ur oss, men som man efter ett par minuter märkte hade en glimt i ögat. Då blev hon mindre läskig. Huvudsaken är att det känns som att hon har koll på läget, och så kändes det verkligen. Fick uppfattningen att hon kan sin grej utan å innan.
Vi träffade också en narkosläkare, och fick lite allmän info om hur allt går till. Självklart får man inte ha nagellack, så delar av min fräsiga Mommy Makeover får jag helt enkelt…skrapa bort, ha ha… De rekommenderade oss att kika på den här filmen som Danderyds Sjukhus producerat, och som visar hur ett kejsarsnitt går till. Vi visste om den men hade inte vågat kika på den (vill inte se några uppskurna magar tack), men de försäkrade oss om att man bara fick se sånt som man…vill se, så att säga.
Och om det är någon som blir irriterad på att jag inte vill se hur ett snitt går till rent kirurgiskt (när jag ändå kämpat så hårt för att få just ett snitt), så vill jag bara säga att för mig är detta med att föda barn som att välja mellan pest eller kolera. Och jag vill inte grotta ner mig i de obehagliga aspekterna av något av födslosätten. Jag vill fokusera på det som är bra och härligt. Och framförallt vill jag fokusera på att vi ska få träffa vår bebis. J
ag vet precis hur ett snitt går till, men föredrar att inte se det ”live”, just för att jag bara vill ha bra bilder i huvudet när det är dags. Det kommer bli nojigt nog ändå att lägga sig på ett operationsbord. Hursom, filmen vågade vi oss på i kväll (vilket lördagsmys va!), och den var jättebra. Informativ.
Så om det är någon som undrar vad som händer före, under och efter att man snittas så kan jag rekommendera att kika på den. Hursom, det var ungefär det som hände på inskrivningen, för min del kändes det bra att man har satt sin fot på avdelningen där man kommer hänga, och blivit lite bekant med både omgivningar och personal. Bra förberedelse.
Och hörrni – jag måste säga ett stort TACK till er som delat med er av era snittupplevelser till mig här på bloggen och på Instagram. Ni är så fina som berättar! Tack vare er känner jag mig ännu mer förberedd, och bekväm. Har sagt det förr men jag säger det igen, det känns som att jag genom något slags magiskt trollslag fått en massa nya bästisar via bloggen och Insta.
