Vanja Wikström

Jag kände i morse att det vore kul att göra nåt lite mer ordentligt i dag med Piggly (han blir väldigt lätt uttråkad om han bara hänger hemma med mamsen). Så jag tog en rövare och kollade med min brorsa om vi kunde få till ett spontanhäng. Inte det lättaste nuförtiden, med alla barn å bebbar och fulltecknade kalendrar.

Men halleluja – det blev en riktig bullseye, för inte bara funkade det att spontanhänga, jag å Piggly blev tillåmed upphämtade i bil (lyx!), och sen skjutsade till morbror, moster å kussarna, där morbror styrde upp en riktig rackarns söndagsburgerbrunch!

Och lyssna här då – min fiffige bror hade fått för sig att VERKLIGEN göra burgarna från grunden. Det innebar hembakt hamburgerbröd (ljuvligt!), egenhackad färs (har ni hört så burgernördigt? Men ACK så gott det blev!) och – givetvis – hemrattad majonnäs.

Valde jag rätt söndag att komma å spontanhänga, eller valde jag rätt söndag att komma å spontanhänga?

Piggly var i himlen, han fick leka med maaaaaassa nya spännande leksaker, hänga med storkussarna (som – tacksamt nog – tycker det är jättekul med en bebiskusin) och smaka (små smulor, men ändå) sitt lilla livs allra första burgare. Känns bra att det blev just en sån här uppstyrd burgare, satte nivån liksom.

Tadaaa! Så. Jäkla. God. Tack Markus med familia för ett grymt söndagsspontanhäng!

Unnade mig en bulle hem på kvällen, och kom då på att jag borde påminna er om Uber som jag numera enbart åker taxi med. Alltid rena fina bilar och superserviceinriktade chaufförer som tar extra väl hand om en, känns lite som att ha privatchaufför.

Men allra bäst är att man alltid vet exakt vem som kommer och plockar upp en (namn, bild och ID), samt att alla resor trackas i realtid på en karta (som du dessutom kan dela med din familj/vän så att de hela tiden ser var du är), så trygghetsfaktorn är total.

Nu tror ni kanske att detta är lyxepyxedyrt, men de har olika prisklasser, och väljer man den som heter UberX så är det den billigaste taxan av alla taxibolag. Nu låter jag lite som en reklamkampanj för Uber, och….det är meningen. Jag tycker nämligen de är sjukt bra, och verkligen förtjänar all cred de kan få.

Blir man kund hos dem får man också en kod att dela ut som är värd 100 kr att resa för. Så skulle ni vilja testa Uber laddar ni bara ner appen eller reggar er här, och sen anger ni kod nun16 när ni beställer första gången. Så får ni 100 pix att åka bulle för. Det gillar man ju.

Uber finns även i de flesta andra storstäder (NY, London, Paris osv), vilket innebär att man kan åka tryggt i andra delar av världen också.

Okej, nog om bulle-åkning. Nu är det läggdags. Jupp! 21.55. Jag planerar nämligen att vara sjukt utsövd i morgon, för då börjar mitt nya liv. Har känt mig lite FÖR sunkig sista tiden, med all dålig mat vi äter osv. Så nu får det vara nog tänker jag. Marängsvissen å allt annat gotte stannar såklart kvar, men får endast hälsa på på lördagarna. I övrigt får det faktiskt bli lite fason på det här ätandet och (icke-)juicandet. Natti natti!

För ett tag sen slutade ju jag att fota med mobilen, och styrde upp en riktig kamera istället. Jag tyckte liksom att el bloggo förtjänade det. Och OJ vilket bra beslut det var! Dels blev ju bloggen finare såklart, men det blev också MYCKET roligare för mig att plåta.

För när bilderna blir sådär BRA direkt, utan att man behöver mecka med dem i efterhand, så vill man ju bara fotafotafoootaaaa allt helahelatiiiiden. Vilket är ganska optimalt om man råkar blogga.

Denna nya darling sparar också en väldig massa tid åt mig, vilket var en av anledningarna till varför jag skaffade den. För att mobilbilderna skulle bli bra nog att lägga upp på bloggen så la jag rätt mycket tid på att pilla till dem i efterhand. Men nu behöver jag inte göra nåt alls längre, jag trycker bara på knappen och vips! …så har jag en tokfin bild. Love it.

Efter det att jag började plåta med min nya skatt så har det trillat in rätt många undringar om vad det är för nåt litet underverk jag fotar med. Så – här kommer en utlovad recension! Kameran heter Sony Cybershot RX100 ii. Den är riktigt riktigt bra, utan att vara riktigt riktigt dyr. Den är inte billig, men för det man betalar så får man väldigt mycket.

Den är LITEN och SMIDIG. Nåt som är A och O för mig. Skulle den vara för stor skulle jag aldrig palla plocka med mig den varje dag. Den måste kunna slinka ner i handväskan utan problem.

Även om man inte bloggar så tycker jag det här med storleken är tokviktigt. Vet inte hur många semestrar jag och Niklas varit på där han haft med sig sin stora feta systemkamera. Som aldrig tagit några bilder. Aldrig. Varför? Jo – den är för klumpig. Man pallar inte ta med sig den när man ska till stranden/på utflykt/vandra runt i en stad. Så det har alltid slutat med att de semesterbilder vi har, är de tagna med min mobil. För den tar man med sig.

Ni ser! Smal å slank liten rackare. Det på baksidan är skärmen som man kan fälla ut, bra funktion när man filmar. För denna kamera tar väldigt bra rörlig bild också, det blir toksnyggt. Vi kommer börja filma alla våra YouTube-klipp med den här från och med nu.

Nåt annat jag gillar med den är att den är lättrattad. Jag orkar inte ge mig i nån komplicerad fotonördsvärld, nej jag vill kunna trycka på knappen och så blir det bra. Inte mecka omkring. Och den här är så fiffig för den funkar kalas både för den som vill att det ska gå snabbt å enkelt, och för den som tycker det är roligt att gå in mer på djupet och fota manuellt.

Har förstått att många professionella fotografer har denna kamera som ”vardagskamera”. Alltså kanske inte den man plåtar med i studio, men springer man på nåt spännande på väg till studion så kan man utan tvekan plåta det med denna raring. Det blir så rackarns bra, håller väldigt hög kvalitet.

Eftersom jag är mer för det snabba, lätta sättet att plåta, så gillar jag att det finns inbyggda filter i kameran. Alltså förinställningar som man enkelt switchar mellan för att få olika feeling på bilden.

Det kan vara enklare saker som att få färgerna att poppa lite extra, eller mer intrikata grejer som inlagd vignette plus att bilden får en varmare ton, retrofilter eller att endast gula/gröna/röda/blå toner plockas upp. Enkla, snabba sätt att få till riktigt fina bilder utan att själv behöva pilla en massa, helt enkelt.

Oavsett om man använder filterna eller inte, så är den väldigt lätt att lära sig. Enkel att förstå sig på, och man får snabbt snurr på hur den funkar. Det übergillas! Och bilderna blir jättebra, jag pillar dem i princip inte alls i Photoshop. Laddar bara över dem till datorn (kör via minneskortet, men kameran kan själv skapa ett wifi-nätverk så att man inte ens ska behöva trycka i minneskortet – detta har jag dock inte lärt mig hur det funkar än), och kapar storleken något så att inte bloggen ska bli för tung att ladda. Sen e det klappat å klart!

My precioussssss… Är typ helt kär i den här rackaren. Min bästa vän. Vi tar det igen: den heter Sony Cybershot RX100 ii, alltså nummer 2 i en serie av 3 kameror som kommit. Det finns alltså en RX100 i och en RX100 iii också.

Men som jag förstått det är just den som heter ii (tvåan) en riktigt bra investering för en vanlig dödlig som vill ta bra bilder, för tvåan är väldigt mycket bättre än ettan, men inte mycket sämre än trean (som däremot är mycket dyrare). Så kör på tvåan! För er som är sugna på att styra upp en likadan raring att föreviga era liv med, så hittas den här!

Har ni några andra frågor kring kameran, så hojta i kommentarsfältet så svarar jag efter bästa förmåga. Happy snapping!

= PojkvänsFritt! Och vad gör jag då? Jo – äter favoritmiddagen bacon/ägg/avocado (SÅKLART! Ni vet ju hur Niklas aaaavskyr bacon, så jag passar på när han är borta…), går loss på säsong 4 av Downton Abbey (ååååå vad jag vill vara lika snärtig i tanken och talet som Lady Mary, min nya idol) och målar tånaglarna i den här perfekta tomatröda färgen.

Och vet ni vad det bästa är? Jo, jag har världens godaste bebis som ligger å snusar så sött så sött i rummet bredvid, och en MARÄNGSVISS som jag alldeles strax ska plocka ut ur frysen (älskar när grädden fryser och blir sådär krispig).

Oj oj oj, life is good.