https://youtu.be/faNBQGQDTj0

Här är sista klippet från lovely Verpan. Det är från i torsdags, när jag spenderade heeeeeela dagen på underbara W Hotel ni vet. Då tog sig Niklas, Oliven & Kimpis upp i bergen, och hittade solen där långt upp ovan molnen.

Nere i byn var det dock tät dimma, och även om jag inte filmade nåt på W, så hann jag med några klipp innan jag slank dit. Så spana in klippet ovan och se två skilda dagar!

Här kommer de allra sista picsen från Verbier. Vi avslutade med en smula After Ski på Le Rouge, där jag ÄNTLIGEN hittade en värdig kontring på Irish Coffee-fronten. Jag och glammis-Malin har nämligen som tradition att dricka smarriga Irishar ihop (vi ÄLSKAR Irishar!), och gör vi det inte tillsammans så skickar vi bilder på dem till varandra, he he.

Veckan innan vi åkte till Verpan var Malin i fjällen. Och då skickade hon en fullkomligt ljuvlig Irishbild till mig, och då kan man inte kontra med vad som helst liksom. Nää, det får va lite nivå. Och det var det på Le Rouge-varianten, som ni ser.

Kan vara den godaste Irish jag någonsin smakat faktiskt. Beställer alltid mina med extra grädde (mycket viktigt!) och extra socker (också mycket viktigt!). Så. Satans. Smarrigt.

Grodan slank också förbi After Skin, och ville givetvis sörpla Irish han med. Han fick dock nöja sig med ett fat grädde. Får väl justera min princip att ”vi låter honom smaka på allt” till att ”vi låter honom smaka på NÄSTAN allt”…

Hursom, denna vecka har varit helt ljuvlig! Den har dessutom känts så lång, vi har hunnit med så mycket. Om man jämför med hur snabbt en vecka hemma bara försvinner (poff! …säger det vanligtvis, så är det fredag), så kändes den här tiden minst dubbelt så lång. Fantastiskt.

Och att resa med Oliven & Kimpis (TACK alla ni som klickade på länken i det här inlägget – återkommer om hur bra det gick för oss, om vi vann eller inte! Och ni som ännu inte klickat – do it please! Vadet gäller hur många som klickar in sig tom i dag söndag kl 00.00.) funkade hur bra som helst. Att bo två barnfamiljer i en lägenhet, tillsammans i en vecka – det är inte säkert att det går sömlöst ju. Men det gick hur bra som helst.

Och en extremt lovely bonus på den här resan var ju givetvis Nella the Babysitter! Hon gjorde ett så grymt bra jobb, och var dessutom ett väldigt härligt ressällskap, så nu kommer vi aldrig mer vilja resa utan henne, ha ha…

Hejdå fina fina Verbier, hoppas vi syns snart igen!

I går unnade vi oss en riktigt lyxig middag på fantastiska Le Rouge. Förutom att ha en grym after ski, så har de även helt otroligt bra mat.

Och det är bara SÅ. JÄKLA. MYSIGT.

Kvällens drink var en Caipirinha gjord på mango och – curry! Vansinnesgott.

Extremt nöjd la mama. Rockandes nya ringfyndet!

Det är GALET dyrt här i Verpan, så vi delade på en förrätt. Förra gången vi var här (två år sen) stod Schweizerfrancen i ungefär 6 SEK. Nu står den i drygt 9. Det har alltså i princip blivit dubbelt så dyrt att vistas här för oss svenskar.

Stackars stackars kronan, den blir bara ynkligare och ynkligare. Nåt som märks väldigt tydligt nu när man är ute och reser. Och för mig som importerar mycket varor från USA för GlamMoms räkning märks skillnaden ENORMT.

Vi brukade räkna på att dollarn stod i ungefär 7 SEK, då hade man alltid dessutom lite marginal. Nu står den i nästan NIO KRONOR. Helt sjukt. Så när vi ska köpa in grejer nu så är det extremt mycket dyrare, och det är inte så himla skoj att se hur mycket pengar som bara äts upp av att kronan är så svag. Fortsätter det såhär så måste vi tyvärr höja priserna, då vi snart knappt tjänar några pengar på det vi säljer eftersom vi betalar så mycket för dem. Usch.

Niklas barnprojekt blir också lidande, då de han jobbar med får betalt i dollar. Hoppas hoppas att den här nya regeringen får lite mer förtroende ute i världen inom kort, så att den här tråkiga spiralen kan vändas.

Men men, tillbaks till myset! Vi hade en väldigt härlig kväll, och pratade mycket och länge om hur det här med att få barn förändrar ens förhållande. Och att det faktiskt är rätt kämpigt ibland. Nåt som jag tror alla som får barn kan relatera till.

Jag ska skriva mer om det ämnet, känner jag. I går pratade vi nämligen om att det INTE pratas så mycket om att det faktiskt är SKITJOBBIGT att få barn. Kanske inte för alla, men jag och Niklas har definitivt upplevt det så. Inte jämt såklart, men bitvis. Och när jag tänker på det, så kanske det inte kommit fram så mycket i el bloggo.

Att få barn är ljuvligt, bästa bästa ever. Men också värsta värsta ever – ibland. Faktiskt. Ska brodera ut tankarna kring detta lite mera när det finns tid, lovar.

Maten var gudomlig. Jag tog deras signaturrätt, vilket är gris tillagad på tre olika sätt. Ackompanjerad av en rotfruktspuré och pudrad med mandarinpulver. Ja, ni hör ju – ”mandarinpulver”. Vem visste att sånt ens fanns liksom? Eller att det var så gott.

Niklas tog deras vegorätt som var lika god som den var vacker.

En rackarns dyr, men rackarns smarrig middag. Med fantastiskt sällskap (är så glad att det är så genuint härligt att umgås med Niklas syster + familj, det är ju inte alltid man klickar så bra med sina svägisar) och mycket Bra Snack, som det heter.