…har en skribent som heter Camilla och som följt min och Niklas kejsarsnittsresa i ”Gravid vecka för vecka”. Hon ska föda 6:e februari, också via planerat kejsarsnitt, och har skrivit en intressant krönika om det som ni kan läsa här.

Måste säga att jag är så himla himla glad om denna YouTube-serie kan hjälpa till att sprida info om just hur det är att vilja föda med planerat snitt, och blir stolt när jag ser att det ger ringar på vattnet, som denna krönika till exempel.

Är sugen på att se mer av eran lya! Om du vill visa såklart.
Nemas problemas! Jag kan absolut posta mer bilder från vår lägenhet. Inleder med denna då, på mitt klädskåp. (Kan tyvärr inte visa hela skåpet just i dag, det var liiiite för stökigt för att platsa på bild, men överdelen funkar he he.)

Det hittade vi på ett av mina absoluta favoritställen när det kommer till möbel- och prylinköp: Qvartingeladan i Mariefred. Det är en gigantisk lada ca en timme utanför Stockholm, med mängder, mängder och åter mängder av tokfina och unika saker att fynda.

Både jag och Niklas älskar loppisar, den största delen av inredningen i hans butik kommer därifrån också. Ett hett tips om man gillar att loppisfynda! Och ska man ändå åka dit, så rekommenderar jag varmt ett besök på Taxinge slotts kakbuffé. Det ligger inte långt från loppisladan, och är det perfekta stället att fylla på energiförråden före eller efter man shoppat loss!

Ovanpå klädskåpet bor Hasse. Jag fick honom på skämt av några kompisar när jag fyllde år för ett gäng år sen, men det var kärlek vid första anblicken och han har hängt med mig sen dess. Han får lite olika outfits beroende på humör, just nu tycker jag att han känns väldigt tjusig i min gamla Noa Noa-sjal och en hatt som jag hittade på H&M nyligen och som jag tror kommer bli en vårfavorit. Fotografiet bredvid Hasse har min lillasyster tagit, och jag älskar den tavlan. Vem blir inte på gott humör av två händer fulla med godis liksom?

Skulle du vilja få barn ungt?
Nej, det skulle inte ha passat mig alls att få barn ungt. Jag var inte redo för att få barn förrän för ungefär ett år sen. Nu känns det dock helt perfekt. Och jag tror absolut inte att ålder har något som helst att göra med hur bra förälder man är, en 18-åring och en 40-åring kan vara precis lika bra som mamma/pappa.

Jag har fattat det som att du mått ganska bra under graviditeten så det kan ju vara svårt för dig att spekulera i det här egentligen. MEN hur ser du på attityden kring dåligt mående under graviditeten? Jag vet inte hur många gånger jag hört ”att vara gravid är ingen sjukdom, ryck upp dig”. Visserligen är det inte någon sjukdom men vissa har det jobbigare än andra och de kommentarerna kan vara så extremt kränkande tycker jag. Som att man inte har rätt att må dåligt och känna sig sjuk.
Om jag ska vara riktigt ärlig så tycker jag att det borde vara skottpengar på folk som håller på och lägger sig i hur en annan mänska upplever SIN graviditet. Alla är olika, det är bara att tugga i sig. Och SJÄLVKLART har man rätt att må dåligt och tycka att det är pissjobbigt att vara preggo, även fast man har haft turen nog att bli det.Det handlar ju såklart inte om att man är otacksam för att man får bära på en bebis, men om något gör ont/är bökigt så måste man ju få uttrycka det.

Du har helt rätt i att jag haft en okomplicerad graviditet, jag har verkligen mått jättebra, men nu såhär i vecka 39 så tycker jag att saker både gör ont och är bökiga. Och om någon skulle få för sig att klaga på mig om jag pustar lite extra för tillfället, så tror jag att den personen skulle fått en rak höger.

Kan inte ens sätta mig in i hur jobbigt det skulle varit om min kropp hade börjat böka med mig redan för flera månader sen. Och hade jag då inte fått böla över det, utan fått höra att jag borde rycka upp mig, så skulle jag blivit fly förbannad. Det gör ju inte mindre ont för att det onda kommer utav att man är gravid istället för att man är sjuk? Ont som ont liksom. Så SJÄLVKLART har du rätt att må dåligt.

Är sugen på att göra en gravidplåtning och undrar vart ni var i ”Gravid vecka för vecka”? Kändes ju väldigt proffsigt!
Vi var i en studio på Söder i Stockholm med en superduktig fotograf som nog inte gör gravidplåtningar annars utan mest reklam. Så jag tror tyvärr inte man kan boka in sig precis där vi var. Det var lite av en specialare.

Men googla runt så hittar du säkert något bra, och var noggrann med att kolla fotografens portfolio innan, så att du vet att hon eller han gjort bra grejer innan. Rekommenderar verkligen att göra en sån plåtning, kommer vara så sjukt kul att ha kvar! Och tror inte att det är något man gör med andra barnet (pga tidsbrist osv), så gör det nu!

Har sexualiteten ökat sedan du blev gravid, eller är det som förut? Många kvinnor säger ju att känslorna ökar. Vissa mer än andra.  Och hur reagerar din man när din mage växer?
Eftersom du som skrivit den här frågan gjort det i namnet ”Christer”, så tror jag att du är en sån som snöat in på gravida brudar och sitter och r*nkar till magbilder. Så vi kan väl säga att det blir ett stort rackarns NEJ till att svara vidare på denna fråga.

Vilken söt och smidig spjälsäng ni har? Varifrån är den om man får fråga?
Tack! Den är arvegods, läs mer om den i det här inlägget!

Vad är det för tavla i bakgrunden? Skitsnygg!
(Lägger upp bilden igen så ni förstår vilken det handlar om…) Vad kul att du gillar den. 🙂 Det är en tavla som en kompis till min lillasyster har gjort. Ett tryck från hennes första utställning. Hon har tyvärr ingen hemsida jag kan referera till, men jag hojtar när hon har utställning igen! Det var någon som frågade om påsarna också, tror de var från Leilas General Store.

Ok girls, då var alla svar från frågestunden avbockade! 🙂 Jag märker att det fortsätter att dyka upp frågor här i bloggen, så jag svarar vidare allteftersom. Och har jag glömt nåt, så påminn mig bara! Hoppas ni får en riktigt härlig lördagskväll nu.

Hur kom det sig att du blev VD för Glam Mom? Verkar riktigt kul!
Jag är VD för GlamMom eftersom jag har grundat företaget tillsammans med Malin som ni ser här ovan. Vi drog igång hösten 2011 med ambitionen att fräscha upp och glamma till det (i vårt tycke) alldeles för undermåliga utbudet på gravidklädes- och amningsbhfronten.

Vi tycker att man ska kunna få behålla sin egen stil och fortsätta vara sig själv när man är preggo och ammar. Att man ska slippa tvingas in i den där Mammastilen, där allt lätt blir väldigt tantigt eller väldigt gulligt. Och vem vill bära amningsbhar som ser ut som nåt man möjligtvis hittar i sin gammelmormors garderob? Inte så himla många, tänkte vi, och letade reda på så mycket snyggt vi kunde.

Och det verkar som att det var fler som kände likadant, för två och ett halvt år senare har Glam Mom vuxit så det knakat, och vi hoppas på att kunna bli större och bättre för varje år som går, så att vi kan bidra så mycket vi bara kan till ett vettigt utbud på mammaklädesfronten. Och JA! Det är svinkul! Jag älskar mitt jobb. 🙂
Vad har du för förväntningar/rädslor/känslor inför att klara livet som mamma och framgångsrik entreprenör?
Förväntansfull/livrädd/peppad/nojig/trygg/superosäker… Ungefär så har det sett ut. I alla fall tidigare. Ett sammelsurium av tankar och känslor; en rackarns röra. Men! Det börjar kännas som att jag sakta men säkert reder upp den. Jag tror att det kommer gå alldeles utmärkt med kombon bebis/företag, och den första utmaningen att få till nu blir min mammaledighet.

Eller – ”ledighet” är väl att ta i. Jag kallar det för ”mammanedtrappning”. Jag kommer fortsätta jobba på, i mån av tid, men vi kommer lägga över huvudansvaret för Glam Moms PR (som är det som jag framförallt jobbar med) på en superduktig tjej som jag faktiskt hade möte med i dag. Hon kommer göra ett grymt jobb, och hur svårt det än är att släppa ifrån sig delar av ansvaret för företaget (som ju också är min bebis, lika mycket som Iggy, fast på ett annat sätt) så är det ett måste.

Jag är inte så naiv att jag tror att jag kan ha en nyfödd bebis och jobba 150% (som jag gör nu) samtidigt. Men en nyfödd bebis och jobba så pass mycket så att jag känner att jag har koll tror jag absolut att jag kan få till. Jag och Malin har också en jättebra plan för våren vilket känns kalas, och jag bor fem minuter från vårt kontor vilket innebär att jag kan poppa förbi där så ofta jag (och Igster) kan och vill.

Har också turen att kunna sköta i princip alla mina arbetsuppgifter från min dator, så jag behöver varken bry mig om tid på dygnet eller ens behöva vara i Sverige för att kunna ratta sånt som behöver göras. Jag älskar mitt jobb, och har en känsla av att jag hellre kommer pyssla med något GlamMom-relaterat än att ta en fika när jag har tid över. Men några mammalatte ska såklart slinka ner.

På längre sikt tror jag enbart att det är positivt att vara egenföretagare och mamma. För att kunna vara flexibel med tider och platser känns som något som kommer vara guld värt när man har barn. Är Iggy sjuk? Jaha, då jobbar jag hemifrån med honom. Är det dags att hänga lite extra? Jaha, då skippar vi dagis, spenderar hela dagen tillsammans och så jobbar jag på söndag istället. Eller inte alls om det inte är nödvändigt. Jag tror att en miljon situationer som är trixiga för föräldrar blir enklare av att man bestämmer själv över sitt jobb och sina arbetstider, och att man kan vara flexibel.

Ska du tillbaka till Glam Mom när du är klar med din mammaledighet?
Se ovan. Frågan är om det ens kommer kännas som att jag ”lämnar”. Tror att de på kontoret kommer behöva sakna mig mindre än vad de tror de kommande månaderna. Igster kommer nog bli en del av GM-teamet rätt omgående. He he.

Kommer pappan stanna hemma med Iggy någon fast dag i veckan eller tänker ni båda jobba 100%?
Planen nu är att jag är mammaledig på mammanedtrappning i 6 månader, sen tar Niklas över i 6 månader. Efter det vet vi inte riktigt. Då kanske vi delar på tiden, tar hjälp av mormor & morfar eller farmor & farfar någon dag i veckan, eller hittar världens bästa barnflicka som kan ta några timmar när det behövs. Ingen aning faktiskt, men det hinner vi säkert lösa tills dess.

Vad har du för utbildning? Vad har du jobbat med tidigare?
Jag har ingen fräsig universitetsutbildning eller så, utan det mesta jag kan har jag lärt mig på vägen. Treårig gymnasieutbildning är det jag har i bakfickan, gick yrkesmusikerlinjen på Södra Latin i Stockholm.

Började sen frilansa som journalist när jag var 16 och skrev alltifrån artistintervjuer för tidningen OKEJ till artiklar om forskning och vetenskap för olika uppdragsgivare. Jag spenderade också många år i musikbranschen, släppte en skiva och skrev låtar åt andra. Jag har lärt mig otroligt mycket av min mamma som jag även arbetade en hel del med i början. Hon är en orädd person som ger sig på allt; hon har varit chefredaktör för en rackarns massa tidningar, hon har producerat tv-program och hon är glaskonstnär.

Hennes senaste entreprenöriella äventyr är att starta ett gårdsmusteri. Otroligt inspirerande, och hon har lärt mig det viktigaste av allt när det kommer till att vara egenföretagare: man måste våga! Så man kan väl säga att jag, via fantastiska människor jag mött på vägen, har skapat mina egna kunskaper. Tror att det är så de flesta entreprenörer utvecklas, det är svårt att läsa sig till hur man skapar, driver och sköter ett företag. Man måste liksom…göra det.

Jag undrar vad du tycker om att göra på din fritid?
Jag är en riktig hemmagris och har dessutom eremit-tendenser. Så det bästa jag vet är att vara ensam hemma. Jag ÄLSKAR det. Har alltid, och kommer alltid, välja en kväll hemma själv framför en kväll ute med andra. Låter kanske tråkigt, men ge mig bara min soffa och min dator så roar jag mig kungligt i timmar, dagar, veckor. Det finns så mycket bra att läsa, lyssna på, titta på…

Jag såg en musikvideo med dig som var några år gammal, håller du fortfarande på med musik?
Njaaaeeejaaaeeej. Är väl svaret på den frågan. Musik har alltid varit min stora passion, så jag kommer aldrig ”inte” hålla på med musik. Eller sluta vara intresserad. Men det är inget jag pysslar särskilt aktivt med för tillfället.

Min studiohörna här hemma har nu omvandlats till Iggys hörna, t ex, det säger ju en del. Jag var länge övertygad om att det var i musikbranschen som jag hörde hemma, först som artist och sen som låtskrivare, men vips! …så ser livet helt annorlunda ut än vad man tänkte sig, och man är toklycklig ändå. Så det är verkligen en lärdom: saker och ting kanske inte blir alls som du hade tänkt dig, men de kan bli MINST lika bra för det.