Tack hörrni, för alla BRAIGA kommentarer på gårdagens inlägg. På ett sätt är det såklart ljuvligt att höra att ni är så många som FATTAR GREJEN och som ÄR VETTIGA. Tack å lov. Men det visste jag ju såklart redan. Tänker därför att mina inlägg om såna här saker kanske inte gör någon skillnad? I´m preaching to the choir liksom. Men oavsett så är det ju finfint att bli påmind om sånt som är viktigt, det kan man ju liksom inte bli för ofta.

Men sen tänker jag, att eftersom jag faktiskt fick den här knäppa kommentaren om att jag ”prackar pÃ¥ Iggy” mina ”galna feministiska idéer” pÃ¥ vÃ¥r youtubekanal, sÃ¥ är det ju Ã¥tminstone EN person som (uppenbarligen) inte har samma synsätt som jag/vi vad gäller den här frÃ¥gan. Och kanske kanske dÃ¥ att jag kunnat väcka nÃ¥gon tanke hos hen. Eller hos andra som inte riktigt bestämt sig för vilket synsätt de vill ha. Och DET känns ju sÃ¥klart inte oviktigt.

SÃ¥ alla vi som är fans av humanism och jämställdhet pÃ¥ alla plan – let´s keep on preaching. NÃ¥r vi 99% redan frälsta och 1% som inte är med pÃ¥ tÃ¥get än, sÃ¥ gör vi en riktig rackarns skillnad.