Två dagar i rad har nåt väldigt sött hänt. Det har ringt på min mobil, och när jag svarat ”Hej det e Vanja” så har en liten röst frågat: ”Asså, är det du som är Vanja? Asså, Vanja Wikström? Som var med i Vecka för vecka asså? På YouTube? Är det du?”. När jag sagt att japp, det e jag, så har det kommit en storm av ord – gick så snabbt att jag knappt hann med, men jag förstod att det hade tittats mycket på Gravid vecka för vecka, på YouTube-kanalen, det tycktes att Iggy var väldigt söt, jag var väldans cool och blubb blubb blubb blubb.

I går var det en liten Anja som ringde, och i dag en liten Elina. Elina var 11 år, och jag misstänker att Anja var omkring där också. De hade benkoll på vår lilla familj och tyckte det var hiiimla kul att prata. Elina fick snicksnacka lite med Iggy också. Han sa typ uuäääägghhhh, och hon blev strålande glad.

Hur gulligt är inte det här? Söta småtjejer som kollar på YouTube-kanalen, detektivar fram mitt nummer och VÅGAR ringa. Inte dåligt!

Man ska inte underskatta småtjejers påhittighet när det kommer till att få tag på folk de vill prata med. Hela musikindustrin har ju alltid vilat på 11 till 19-åriga tjejers axlar. Utan dem och deras förmåga att snöa in på folk de gillar (och sen stalka dem ha ha) skulle det inte finnas någon musikindustri att tala om.

Undrar just om det blir fler såna här samtal framöver? Sjukt sött är det i alla fall.

(Den fina telefonillusen är lånad från http://magpiesbeads.blogspot.se)