Okej, det här är för er som är nyfikna på det här med kejsarsnitt. De som är det minsta rädda för bilder på ärr och sår ska definitivt hoppa över detta inlägg, eftersom det handlar om…ärr och sår. I dag var det nämligen dags att ta av bandaget som suttit över snittet i en vecka nu. Och eftersom vi som sagt bjussar på det mesta i den här bloggen, så bjussar vi även på detta.

Hade själv tyckt att det vore extremt intressant att få se såna här bilder, och då tänker jag att det finns fler därute som också tycker det. Därför delar jag med mig av den här inte helt supercharmiga biten av min kropp. He he.

Men som sagt; tycker man det är obehagligt med sjukhuspryttlar så scrolla snabbt förbi. Såhär såg det i alla fall ut när man tog bort bandaget.

Över snittet sitter en massa strips med kirurgtejp, så man ser inte några stygn egentligen. Var lite rädd för vad jag skulle hitta under bandaget, men tycker inte att det känns så särskilt farligt. Det är rätt rent och prydligt, inte så särskilt blodigt.

Snittet sitter mycket längre ner än vad jag trodde, fick akta mig noga för att inte visa Fiffi på de här bilderna, (Vi bjussar på mycket i den här bloggen som sagt, men Fiffi håller vi för oss själva.). Har jag trosor på mig så kommer ärret inte synas alls. Tycker dessutom bäst om låga trosor, men även de täcker ärret utan problem.

Känns bra att kunna skutta runt i bikini så småningom utan ett stort streck på magen. För ja, jag bryr mig om sånt. Och det måste vara ok tycker jag.

Okej girls, nu kommer det lite närbilder på själva ärret. Så, återigen – scrolla kvickt förbi nu om ni inte är upplagda för lite grisiga bilder.

Här kommer lite gulliga djur. Så att ni som tvekar på om ni verkligen vill kika på ärrbilder såhär på kvällskvisten får en sista chans att dra er ur. För nu smäller det.

Såhär ser alltså ärret ut i närbild. Man ser väldigt lite av stygnen eftersom det sitter tejp över. Tejpen ska falla bort av sig själv i duschen så småningom, och stygnen upplöses också av sig själva. Man behöver alltså inte böka med att åka in till sjukan för att ta bort dem.

Är lite tjusigt röd där bandagetejpen suttit, och såklart svullen, framförallt just ovanför ärret. Det är väl en hel del som ska läka där på insidan, så inte så konstigt att det är lite svullet. Det gör inte ont alls, och jag har återigen glömt bort att ta mina smärtstillande i dag (kom på det just nu faktiskt när jag skriver detta inlägg). Så jag har inte knaprat några piller sen kl 23.30 i går.

Och jag känner ingen skillnad mot när jag kommer ihåg att ta dem. Så jag tänker trappa ner på dem nu. Och sluta rätt snart. Har en bild kvar, en rejäl närbild. Bara för er som tål sånt och som tycker det är intressant. Ni andra – you know the drill: scrolla förbi!

Jag sa ju att det var en ordentlig närbild… Även om det är obehagligt att titta på sånt här, så tycker jag att ärret ser väldigt bra ut redan nu, det lilla man ser mellan stripsen. Det ska bli spännande att se hur detta läker, och hur det utvecklar sig utseendemässigt.

Kan också tillägga att det inte stramar alls, jag känner som sagt inte av det så mycket överhuvudtaget. Om ens något. Men det känns helt sjukt att titta på detta sträck, och tänka att det var där som Iggy kom ut. Ok, nu är vi klara med ärr och sår för ett tag. Scrolla upp och kika på de gulliga djuren igen nu, för att rensa näthinnan.