Själva vigseln var vansinnesfin. Den gick av stapeln i toksöta Mellösa kyrka.

Brudparet gjorde en strålande insats; de var sjukt snygga och sa JA på rätt ställe. Bra jobbat!

Efter JA:et bjussades det på en sjungande Vanja. Det var för övrigt en superfin blandning av musik under vigseln. De små brudnäbbarna sjöng ”Vad det är bra att jag har dig” ur Nils Karlsson Pyssling (MÖRSGÖLLIGT vill jag lova!), jag trallade fram ”Av längtan till dig” och sen sjöng megaduktiga Isak Chicagoklassikern ”You´re the inspiration”.

Alltså: söt barnsång, fin visa och fräsig rocklåt = perfekt vigselkombo!

Ja hörrni, det här med att få till en SNYGG bild när man sjunger, det är sannerligen inte lätt. När munnen fladdrar åt alla håll å kanter blir det mest pannkaka av alla pics. Niklas knäppte säkert sjuttioarton stycken, och det här var den bästa. Så det e bara att hålla till godo.

Men vi kan inte alla vara Beyoncé, som förmodligen är divaliciously apsnygg även när hon sitter på muggen.

De nygifta – översköljda av ris och flankerade av sitt toastpar. (Min excellenta toastpartner in crime Pierre är antingen vääääldigt rörd, eller så har han fått ris i ögat.)

Herr & Fru. Så fina tillsammans.