NERVÖST, NERVÖST, NERVÖST – MEN MAN MÅSTE JU VÅGA

Okej hörrni. Först och främst: TACK för peppen angående den här skådisgrejen! Det betyder mer än jag tror ni förstår när ni kommer med era fina hurrarop. Love you!❤️

I dag är första inspelningsdagen, och jag har varit pÃ¥ plats sen kl 09. Det här är alltsÃ¥ ett tidsinställt inlägg, för just precis NU befinner jag mig alltsÃ¥ pÃ¥ set (SÄGER man ens sÃ¥? ”PÃ¥ set”? Ha ha! LÃ¥ter fräsigt, sÃ¥ vi kör pÃ¥ det tycker jag!) och har förhoppningsvis börjat känna mig lite varm i kläderna.

(PÃ¥ tal om kläder sÃ¥ kör vi en Momspo as we go, som ni märker…)

Två av totalt fem grejer ska spelas in i dag, och enligt teamet är det här min mest krävande dag. Det är därför de la den först, så att jag ska ha mest energi. Jag har många repliker just i dag, och det känns lite som att vibe:n vi får till i dag kommer sätta tonen för resten av veckan, och därmed också resten av materialet.

Jag hoppas innerligt att jag känner att jag lyckas leverera. Att jag känner att jag gör ett bra jobb. Att skÃ¥despela är ju SÅ MÄRKLIGT; att liksom gÃ¥ in i och trovärdigt försöka porträttera en känsla och säga repliker – dessutom till medskÃ¥despelare man aldrig träffat förut.

De här dagarna kommer kräva all min fake It Til You Make It-energi. För det är mÃ¥nga ”pinsamhetshinder” att komma över. Mycket grejer som är obekväma som kommer att behöva göras. Dessutom inför ett stort team med mänskor.

Men. I såna här lägen är det bara att köra. Jag har ju fått rollen för att jag var det de sökte, och min prestation på auditionfilmen var precis den de var ute efter. Så jag KAN ju det här. Det har jag ju redan bevisat. Eller, borde kunna. För det är såklart lite av en annan grej att prestera i en främmande miljö, med främmande mänskor, kameror, ljussättning, scenografi och kostym. Än det jag och Niklas filmade hemma i soffan. Såklart.

Men jag VET ju att jag alltid alltid alltid gör mitt bästa, och att mitt bästa oftast är ganska så bra. Så jag borde fixa detta tänker jag. Och man måste ju testa, annars får man aldrig veta.

Sen tycker jag ju ocksÃ¥ OM sÃ¥na här saker; att utsätta mig för sÃ¥nt jag är nyfiken pÃ¥ – men inte helt bekväm i. För jag vet att det är dÃ¥ man växer, och vÃ¥gar mer. Och jag vill vara en sÃ¥n som vÃ¥gar i livet. Tänk vad mycket man kommer Ã¥ngra annars.

Klänning / Gina Tricot
Tröja / Gina Tricot
Pjucks / Selected Femme

Så sjukt nöjd med dessa nya höstpjucks förresten! Har letat som en TOK efter ett par ankelboots med klack runt 7 cm som INTE är höga runt vristen, utan låga. Ett nästan omöjligt uppdrag. Tills jag sprang på dessa rara ärtor, ÄLSKAR dem!

Lite trist att de bara fanns i mocka dock, hade hellre haft dem i skinn, men men. Tipsa GÄRNA om ni vet några klackade boots som är låga runt vristen, vill fortfarande ha ett par i skinn.

Ska försöka ta lite bilder under denna första inspelningsdag så att jag kan visa er hur det såg ut och berätta hur det gick. Ska också kolla hur mycket jag kan berätta om vad det är vi spelar in.

Hoppas hoppas att nästa inlägg skrivs av en nöjd och lycklig Vanja som känner att hon är stolt över det hon presterat under dagen. Vi får se, helt enkelt. Oavsett, så kommer jag aldrig ångra att jag VÅGADE.

Och hörrni – följ med pÃ¥ Insta Stories, ska försöka uppdatera där med roligt material under dagen!

SparaSpara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!