Nu ska ni få höra om rara, fina, FANTASTISKA Comporta! Det ligger alltså en timma söder om Lissabon, och det var första (men INTE sista) gången vi var där.

När vi kom hajade vi först ingenting. Det enda vi såg när GPS:en sa att vi var framme var en skitig landsväg ute i skogen, kantad av parkerade bilar. Vi var på vippen att åka därifrån. Men så hittade vi en nergång till stranden och tänkte att ”Ja men här slinker vi väl ner då”. Och då hajade vi hypen (för yes, det är en hype kring Comporta, och jag tippar att det är nästa Tulum/Santa Teresa).

När man gått ett femtiotal meter på strandstigen öppnade sig landskapet, och en av de mest fantastiska stränder vi sett visade sig. Len sand, turkost vatten och INGA VÅGOR (en sån LYX när man konstant reser med surfare). Magiskt.

Vi kom runt lunch, och inledde därför med en smarrylarrymåltid på ovan ställe som låg precis på stranden.

Vi beställde in en massa smårätter. Två fat av min personliga favorit gambas blev det. Det är ju ändå Njutningens År. SÅ gott!

Den här tomatsalladen var helt SJUK, fast på ett bra sätt. Bland det godaste jag ätit – och då tycker jag egentligen inte ens OM tomater.

De sötaste, smakrikaste solmognaste tomater man kan tänka sig, med en enkel vinaigrette, den klassiskt milda Portugalliska löken – och så koriander. VANSINNESGOTT.

När vi upptäckte hur gott det var beställde vi in mer och mer. Och allt var fantastiskt. Bästa matupplevelsen i Portugal hittills. Väldigt roligt att äta på ett ställe där maten var RIKTIGT BRA. Stället hette Ilha do Arroz, tips tips.

Nöjda mumsare!

Mackanrackarn och Oliven. ?

Att sitta där och titta ut över havet…

…var satan i gatan-magiskt.

Till efterrätt blev det inte mindre än TVÅ glassar. Och en kaffe. Njutningens År, som sagt.

Givetvis gick även kidsen loss på glass.

Det var väldigt roligt att komma till Comporta, vädret kändes helt annorlunda. Där vi normalt befinner oss (en timma norr om Lissabon) är det kyligt på kvällarna, och ofta blåser en ganska kall vind. Det är inte självklart att det är pangvarmt, inte ens i juli.

Men det räckte att åka två timmar söderut för att få den där totala värmeupplevelsen. För i Comporta var det varmt varmt varmt. Kvällarna på hotellet var sådär ljuvligt ljumna som man är så svältfödd på när man bor i Sverige, och dagarna heta. Härligt att få uppleva även det.

Heta skatten!

Skrattande skatten!

Och en lika skrattande, och mycket mycket nöjd la mama.