I gÃ¥r var jag hos magiska Maggie och kirrade frippan. Alla ni som lyssnar pÃ¥ poddisen vet ju att det här var min mÃ¥lbild, men efter det att jag var pÃ¥ hÃ¥ruppsättningsskola kände jag bara att ”Neeeej jag mÃ¥ste ha kvar min längd ett tag till!”. Jag blev sÃ¥ taggad pÃ¥ det här med att HA FRISYRER att jag helt plötsligt inte längre ville klippa av mig hÃ¥ret.
Kände ocksÃ¥ att min naturliga ombre som liksom ”bara blivit” är toksnygg just när man sätter upp frisyrer, sÃ¥ även den fick stanna. SÃ¥ det hände inte Sà himla mycket hos frissan den här gÃ¥ngen, men jag visar er i alla fall!
Eftersom färgen gulnat rätt rejält sen mitt senaste frisörbesök la Maggie i en kall toning som drar åt grålila. Superfint tycker jag, särskilt med det mörka i botten.
Eftersom jag ville behålla längden klippte vi nästan inget alls. Snyggade till topparna en smula bara.
NÃ¥t som däremot är nytt är att jag klippte lugg! Det är en sÃ¥ kallad ”gardinlugg” som ligger runt sidan av ansiktet, och inte en som man liksom har fram och som täcker hela pannan. Det har jag försökt med, men det funkar inte alls pÃ¥ mig. Men det här blev fint tycker jag! Ganska sÃ¥ rejält mycket 70-tal, framförallt med mittbenan ocksÃ¥. Men kul att göra nÃ¥t nytt.
Ãlskar kontrasterna i hÃ¥ret – det mörka och det ljusa, det varma och det kalla.
Kändes väldigt ovant att ha mittbena, men fint! Har liksom aldrig trivts i det eftersom jag tyckt att det markerat min näsa sÃ¥ mycket (och jag har ju en ganska sÃ¥ markant nos), men nu gillar jag det verkligen! SÃ¥ himla roligt det här, att man helt plötsligt kan trivas i nÃ¥t man tidigare tänkt att man ”aaaaaaldrig” kan tänka sig. Tur är väl det, tänk vad trist livet vore annars! Heja utveckling, nytänk och förändring.