Att befinna sig i en Portugisisk stad för en bloggare är en rejäl övning i att hÃ¥lla fingrarna i styr – man vill plÃ¥ta KONSTANT. Det är sÃ¥ oerhört vackert, pÃ¥ precis det där oputsade och lite ruffiga sättet som jag älskar. Färgglada fasader som alla är lite (eller mycket) naggade i kanten. Tufsiga elledningar som slingrar sig lite hipp som happ mellan fönster och stuprännor. FlÃ¥digt och fult pÃ¥ samma gÃ¥ng. ÃLSKA kontraster!
Och detta ljuvliga kakel… Man GÃ
R JU AV för att man ser så mycket vackra mönster och färger överallt.
Man blir automagiskt glad av alla färger man matas med. Och att få se Hortensior i enorma buskar istället för i krukorna hemma gör en ännu gladare!
Caldas da Rainha heter en supergullig stad som ligger nära byn där Niklas familjs hus ligger.
Dit Ã¥ker vi pÃ¥ marknad för att handla grönsaker och blommor – och för att njuta av atmosfären. Spana in kullerstensgatan ovan till vänster – HUR vacker?
Min mamma tyckte alltid det var så trist att se vilka bilder som framkallades när hon och pappa hade varit på semester. 99% av alla bilder var nämligen på hus. Undrar om jag ärvt det där? Rackarns massa hus bland mina Portugallienbilder som ni märker.
Men jag ÃLSKAR vackra hus. Ãr besatt av portar ocksÃ¥. En besatthet som var svÃ¥r att hantera är jag var i Berlin som KRYLLADE av vackra portar. Fick mitt lystmäte i Caldas vill jag lova.
När jag slänger upp kameran pÃ¥ restaurangbesöket eller pÃ¥ gatan, sÃ¥ kan vissa störa sig pÃ¥ mig. De tycker att jag ”missar allt” för att jag ”ska hÃ¥lla pÃ¥ Ã¥ plÃ¥ta”. Men jag vill nog hävda att det är precis tvärtom. Mitt öga letar konstant efter vackra saker att kunna förmedla vidare i bloggen eller pÃ¥ Inspirationstagram, och det tror jag gör att jag SER MER. Faktiskt.
Och jag känner inte alls att jag ”missar allt” för att jag fotograferar det. (Lurig logik tycker jag.) Jag känner snarare att jag ser det extra mycket och extra intensivt, och att jag dessutom fÃ¥r syn pÃ¥ mer grejer än gemene man. Ett utomordentligt sätt att värna vardagsglädjen pÃ¥. Det passar sÃ¥klart inte alla – men det passar mig.