Tack hörrni, för alla BRAIGA kommentarer på gårdagens inlägg. På ett sätt är det såklart ljuvligt att höra att ni är så många som FATTAR GREJEN och som ÄR VETTIGA. Tack å lov. Men det visste jag ju såklart redan. Tänker därför att mina inlägg om såna här saker kanske inte gör någon skillnad? I´m preaching to the choir liksom. Men oavsett så är det ju finfint att bli påmind om sånt som är viktigt, det kan man ju liksom inte bli för ofta.

Men sen tänker jag, att eftersom jag faktiskt fick den här knäppa kommentaren om att jag ”prackar på Iggy” mina ”galna feministiska idéer” på vår youtubekanal, så är det ju åtminstone EN person som (uppenbarligen) inte har samma synsätt som jag/vi vad gäller den här frågan. Och kanske kanske då att jag kunnat väcka någon tanke hos hen. Eller hos andra som inte riktigt bestämt sig för vilket synsätt de vill ha. Och DET känns ju såklart inte oviktigt.

Så alla vi som är fans av humanism och jämställdhet på alla plan – let´s keep on preaching. Når vi 99% redan frälsta och 1% som inte är med på tåget än, så gör vi en riktig rackarns skillnad.