Om du kunde kommunicera med ”Vanja före Iggy”, vad skulle du säga till dig själv? Goda råd och tips?
Precis som många många andra spenderade jag alldeles för mycket tid det första året med att oroa mig över totalt onödiga grejer. Så jag skulle vilja säga detta till mig själv:

”Jämför inte din unge med andras. Det är så lätt att bli stressad över alltifrån amning till krypning till när barnet börjar gå, prata och så vidare.. Tänk så här i stället: hur många människor har du träffat på i ditt liv som INTE lärde sig gå, äta vanlig mat, prata med mera? Inte så många va? Nej, det mesta ordnar liksom till sig på vägen, så ta det lugnt och njut av ditt lilla barn i stället.”

Vilka prylar var oumbärliga när Iggy var bebis?
Babysittern var GULD värd. I den kunde man göra allt – sova, mata, leka. Vår Maxi-Cosi (babyskydd till bilen) var också extremt flitigt använd, den gick ju att klicka på vår vagn – så sjukt smidigt! Vårt babynest var vi också himla tacksamma för, perfekt när Iggy sov i vår säng i början. Näsfridan (för att suga ut snor ur bebisnosen) var också helt fantastisk.

Har dessutom gjort två vloggar där jag tipsar om vilka bebisgrejer som jag tyckte var bäst, den ena hittas här och den andra hittas här! SÅ märkligt att titta på de videoklippen nu märkte jag – Iggy var SÅ liten och jag var SÅ fräsch ha ha! Två och ett halvt år senare med konstant störd sömn ser man inte riktigt lika rosenskimrande ut märker jag.

 

Vad har du för hudvårdsrutin?
Den skrev jag om i december, det inlägget hittas här!

 

Vilka är dina viktigaste produkter i sminkväskan?
Jag har ett gäng favoriter som hängt med läääänge, och det är mitt solpuder från Estée Lauder, min mascara från Lancome, min highlighter från MAC, mitt puder från ByTerry och mitt mineralpuder från Tikei. Länkar till några inlägg jag skrivit om dessa produkter:

Bästa solpudret
Bästa highlightern
Bästa pudret

Vill ni läsa mer om mina favoritprodukter så tycker jag ni ska slinka över till den här kategorin, där finns det massor av bra tips!

 

Äter inte Niklas godis/socker?
På grund av sina sömnproblem så experimenterar Niklas väldigt mycket med sin kost, för att se vad som kan få honom att må och sova bättre. I perioder har han därför undvikit socker för att se hur det påverkar hans mående. Men visst slinker det ner en och annan glass i Laxen! Han är däremot ingen godisråtta som jag.

Har ni tänkt på fördelar/nackdelar om Iggy skulle få/inte få syskon?
Jo, lite har jag tänkt på det. Men inser att det är rätt lönlöst, för det blir ju liksom vad det blir. Jag började skriva en lista här med en massa för- och nackdelar, men jag raderade den. Det känns liksom…lönlöst att tänka på. Och ingen lista med för- och nackdelar i världen skulle kunna få mig att skaffa barn/inte skaffa barn – ett sånt beslut har ju med helt andra saker att göra. Så jag tänker att det blir som det blir med syskon, och vad det än blir så blir det bra.

 

Har du blivit en sån mamma som du trodde att du skulle bli?
Oj, jag vet inte. För jag vet inte riktigt vad jag trodde att jag skulle bli för slags mamma. Hade inte så mycket tankar om det faktiskt, annat än att jag skulle göra allt för att min unge skulle känna sig trygg och älskad. Och det tror jag att jag lyckats rätt bra med än så länge i alla fall.

För mig är det oerhört viktigt att ta allt som Iggy säger på allvar, han ska aldrig behöva känna sig dum för att han ställer en fråga eller uttrycker en dröm om något. Jag vill att han ska känna att allt är möjligt (för det ÄR det ju!) och att han ska våga basera beslut på det som känns bra i magen. Men det gäller kanske framförallt längre fram.

Just nu vill jag att han ska känna sig trygg, älskad, sedd – och sen vill jag såklart att han ska tycka att jag är en skojig mamma som är bra på att leka! Och där tycker jag att jag levererat ganska bra – jag är toppenduktig på att jaga, är en grym kittlare, en kompetent legobyggare och en ganska duktig fotbollskompanjon.

Jag försöker också hitta magiska saker i vardagen, för det minns jag själv att jag tyckte så mycket om sånt när jag var liten. Så enkla grejer som att vi t ex alltid tar vägen hem från föris via ett bageri där de har galna tårtor i skyltfönstret försöker jag spränga in. Då blir det liksom en grej att stanna till där, titta på de senaste tårtorna (ett tåg! Succé!) och prata lite om det.

Är oerhört glad att mitt fria jobb och mina flexibla tider gör att jag nästan aldrig behöver vara stressad när jag är med Iggy. Våra morgnar är supermysiga, och det finns alltid tid till att spela fotboll, klättra på stege (hans senaste favoritgrej), bygga lite lego eller gömma oss under mitt täcke tills pappa hittar oss. Det uppskattar jag enormt.

 

Vad har du för utbildning? (Om du har någon förstås).
Jag har ingen utbildning efter gymnasiet. Jag gick yrkesmusikerlinjen på Södra Latin här i Stockholm, men efter det har jag inte läst någonting. Anmälde mig till en kurs i genusvetenskap på Stockholms Universitet när jag var runt 20, men tyckte att det var så mossigt upplagt att jag fick mer ut av att snickesnacka med mina kompisar. Dock väldigt glad över den litteratur jag köpte inför genusvetenskapskursen, de böckerna har jag fortfarande kvar och de är kalas, exempelvis ”The Second Shift” av Arlie Russel Hochschild, tips tips!

Man kan väl säga att jag fått min utbildning av de mänskor och händelser jag mött på vägen. Började jobba som frilansjournalist när jag var omkring 16, 17 och har sen dess i princip alltid skapat mina egna jobb. Ska man bli läkare är det klart att man behöver utbildning, men i många yrken funkar det lika bra att vara ambitiös, driftig och bra på att nätverka för att ta sig fram.

 

Hur lockar du ditt hår, kan du inte göra en video så man får se hur du gör?
Nu får jag skämmas – jag har lovat en lockvideo i snart två år, SORRYBORRY! Men vet ni vad? Nu är det faktiskt på G, snart kommer lockvideon – LOVAR! Tills dess kan ni roa er med att läsa det här inlägget där jag berättar om mitt magiskt braiga värmeverktyg, en All Time Fave som jag aldrig vill vara utan!

 

Kan du inte lägga upp lite mer från din musik-karriär? Var så himla kul att se videon du la upp för några veckor sen. Väldigt bra låt, och jättekul att se videon! Hade du någon gång scenskräck, och hur kom du över det i så fall?
Vad kuuuul att du vill veta mer om min musikkarriär, och jag blir SÅ GLAD att du tycker Song for N var bra! Jippiiee! Jag kan absolut berätta mer om musikåren, lovar att skriva ett par inlägg om det.

Så länge kan jag bjussa på en bild på en spelning från 2007. Kan avslöja att en väldans ung och väldans begåvad tjej vid namn Molly Sandén också var med på den här spelningen, himla duktig brutta! Mer musikinlägg kommer, promise!

Och yes, jag hade/har scenskräck. Inte nåt jag någonsin kom över, men mitt trick var att köra på Fake It Til You Make It – att helt enkelt låtsas att jag inte var rädd. Jag bara körde. Det är fortfarande mitt bästa trick när jag är rädd för nåt, och ofta lurar man alla runtomkring sig – inklusive sig själv.

 

Vad får man absolut inte missa när man besöker Stockholm, kan du lista dina favoriter?
Den här frågan får jag oooofta, och då rekommenderar jag att ni besöker kategorin Mina bästa Stockholmstips! Där lägger jag alla inlägg som rör nåt som jag älskar med Estocolmo, och om man bläddrar bakåt lite så hittar ni också den här listan som jag skrev för ett tag sen och som är min alldeles egna lilla Stockholmsguide. Rekommenderas!

 

Hur kan ni alltid ha det så städat hemma hos er? Ser i alla fall ut så på YouTube när ni filmar.
He he, jaaa – alltså svaret är rätt enkelt: jag AVSKYR stök! Så jag ser till att plocka undan. Niklas är ingen stökis han heller, så det funkar fint. Är uppväxt med VÄRLDENS stökigaste mor (älskar dig mamma men shitoberto vilken jäkla stökfia du är alltså) så jag tror att jag blev typ allergisk mot kaos när jag växte upp, jag fick för mycket av det helt enkelt.

Lägger alltid soffkuddarna ”rätt”, plockar undan osv innan jag går och lägger mig, för jag avskyr verkligen att vakna och mötas av stök. Mår både fysiskt och psykiskt dåligt när det är oordning, så jag ser till att undvika det. Iggy får förstås stöka runt så mycket han vill när vi leker – men när vi lekt klart så städar vi. Så hans rum kan se megakaosigt ut, men innan läggdags är det alltid tillsnyggat.

Får se om jag har samma effekt på honom som min mamma hade på mig – i så fall blir väl han en kaoskille, ha ha…

 

Jag är livrädd för att föda vaginalt, kan du ge mig dina bästa tips på hur man får igenom ett kejsarnsitt?
Jag får väldigt mycket frågor kejsarsnitt, vilket är SÅ fint tycker jag. Är verkligen glad att jag blivit en källa till information kring detta, det var ju liksom precis min mening och mitt mål. I princip alla frågor jag får kan man hitta svaren på om man läser igenom inläggen i den här kategorin.

Kan också varmt rekommendera att man lyssnar på den här podden som jag gästade, där berättar jag ingående om min snittresa, hur jag upplevde tiden efter förlossningen och mycket mycket mer. Läs gärna även min förlossningsberättelse (del 1 hittas här och del 2 hittas här). Där berättar jag precis hur snittet går till, och förlossningsberättelsen innehåller även bilder och filmer från operationssalen och vår tid på BB.

Har du frågor efter att ha gått igenom materialet ovan, så maila mig så svarar jag. Men kort kan jag säga att det viktigaste är att du har en barnmorska som FÖRSTÅR dig, alltså att när du blivit gravid och skriver in dig på MVC så ska du berätta på en gång att ks är det sätt du vill föda barn på. Om hon inte känns bra eller förstår dig så byter du barnmorska omedelbums. Du ska ha STÖD i detta. Om man inte har extremt starka skäl till att få ett snitt beviljat tidigt i sin graviditet så måste man tyvärr vänta till rätt sent (jag fick mitt ja i v 36). Superdåligt tycker jag, men så är det.

Var tydlig med att kejsarsnitt är det enda sättet du känner dig trygg att föda barn på. Var påläst när du pratar med barnmorskan så att hon förstår att du vet vad ks innebär, att du är medveten om för- och nackdelar. Och STÅ PÅ DIG.

Till sist: jag kan ju bara tala för min egen upplevelse, men för mig var det ett optimalt sätt att föda barn på. Snittet gjorde inte ont, det var inte obehagligt och jag var inte rädd. Min förlossning var lugn, harmonisk, vacker och magisk. Hade inga problem alls efter snittet varken fysiskt eller psykiskt och hade inte ont vare sig under snittet eller efter. Ett fantastiskt sätt att föda barn på tycker jag.

 

Hur tänkte du kring kost och träning efter graviditeten? Efter att ha följt dig i snart tre år har jag förstått att träning inte är din största prioritet. Men måste ändå fråga hur du tänkte när det gäller att komma i form efter förlossningen. Eller iallafall tillbaks där man var.
Nu kommer du få ett tråkigt svar tyvärr, för jag tänkte inte så mycket på det alls, och sen hade jag tur att det liksom ordnade upp sig av sig självt. Har alltid haft det ganska ”enkelt” på kroppsfronten då jag inte går upp så lätt i vikt, och det jag går upp slinker av rätt snabbt om jag känner att det behövs – då håller jag bara igen lite på godisfronten och slutar mumsa en påse Exotic Snacks om dagen. Och precis som du redan uppfattat är jag usel på det här med träning. Har alltid varit och kommer förmodligen alltid att vara, även om jag nu (pga mitt skadade knä) är mer motiverad att få bättre styrka i kroppen.

Det är alltid minerad mark när man pratar om det här med ”att komma tillbaka” till sin kropp efter graviditeten. För som min kloka vän Elisabeth Lindroth säger så finns det inget ”tillbaka” – man får en ny kropp helt enkelt, och den blir mer eller mindre ny på olika sätt – helt beroende på individen. För min del tycker jag dock inte att skillnaden är superstor, jag ser nog ut ganska mycket som jag såg ut innan, förutom kejsarsnittsärret då. Och det får jag tacka mina gener för, för jag har varken tränat eller tänkt på någon kost som ska ”ta mig tillbaka”. Min kropp har helt enkelt successivt styrt upp det här själv, utan att jag lagt mig i egentligen.

Har dock vänner som upplevt stora förändringar, både positiva och negativa. Och om det var något som jag tyckte kändes jättejobbigt med min kropp som jag inte kunde påverka genom kost, träning eller acceptans (har vänner vars boobs helt försvunnit efter amning och graviditet till exempel) så skulle jag försöka fixa det. Tycker inte att det finns något som helst fel i det.

 

Om du bara får välja en klädaffär som du ska handla på resten av livet, vilken?
Lätt som en plätt – Zara! ÄLSKAR denna butik, de har ALLT tycker jag. Om de bara kunde kirra en bra underklädeslinje så skulle jag aldrig behöva gå någon annanstans för å shoppa. Min kärlek för Zara syns rätt tydligt i min garderob; patchesjackan, nitväskan, rosa fluffet och succéblusen är bara några av alla Zara-plagg som jag har här hemma.

 

Hur tänker ni kring pension? Eftersom ni är egna företagare båda två.
Ja, alltså vi tänker som med allt annat: ”Det fixar sig”. Vi är som nog alla redan förstått inga trygghetsnarkomaner med enorma besparingar på kontot, vi lever här och nu och njuter så mycket vi kan av livet. På den här punkten är alla olika och man måste göra det som känns bäst för en själv.

Men jag tror att många egenföretagare med oss har förhoppningar om att ”Make It Big” liksom, det är ju en av grundbultarna till varför man startar eget – att man tror att man kommer tjäna pengar. Om man sen gör det eller inte är en annan sak, men jag tror att hoppet om att dra in de där MILJARDERNA (obs obs överdriver en smula nu) alltid finns där, så man känner sig liksom alltid som ”snaaaart riiiik”. Ha ha.  Så är det för oss i alla fall.

Vi är övertygade om att vi kommer tjäna en massa stålars på nåt sätt, och är därför inte så oroliga över framtiden och pensionen. Kanske att mitt 67-åriga jag kommer vilja teleportera sig tillbaks till dagens Vanja och ge henne en fet smäll på käften, men det problemet får jag ta då i så fall. Det fixar sig, som sagt.

(Bild på vår trio: KajsaCharlotta.se)

Okej, det var allt! Nu har jag svarat på nästan alla frågor ni ställde. Kul! Några sparar jag för de kräver ett dedikerat inlägg iom att frågeställningarna var så stora, exempelvis ”Hur förändras förhållandet av att man får barn?”, ”Vad är er inställning till barn och socker?” samt  ”Hur ser ni på att dela med er av Iggy i sociala medier?”. De kommer jag också att svara på, men där måste jag nog bli lite långrandig så vi tar dem separat. TACK för alla fina frågor ni ställde, hoppas ni är nöjda med svaren!

 

LÄS MER:
Svar på frågor Del 1