Vanja Wikström

[youtube id=”8oF1I-6E2vY”]
Kom precis på att jag glömt lägga upp ett gäng YouTube-klipp här i el bloggo den senaste tiden. Så ni som gillar att titta på dem – se till att prenumerera på kanalen så slipper ni missa några avsnitt. Tryck på prenumerera-knappen här!

I klippet ovan bjussas det på grinig overallbaby, en la mama i uppsatt (!!!) hår och tavelupphängningar här hemma i lyan!

Jag försökte hitta en bild att illustrera det här inlägget med där jag ser arg ut, men hittade ingen. Så den här där det ser ut litegrann som att jag spyr i min egen mun får duga. Anledningen till varför det var svårt för mig att hitta en arg bild är helt enkelt för att jag väldigt väldigt sällan ÄR arg. Men ibland händer det. Som nu. Eller rättare sagt, för ett tag sen. Men har inte hunnit skriva inlägget förrän idag.

Anledningen till varför jag blev så rackarns arg var på grund av en kommentar på inlägget där jag berättar att Glam Mom söker en praktikant. Det kom flera kommentarer som var negativt inställda till just praktikantgrejen, men det var inte därför jag blev arg. Jag förstår att man kan ha betänkligheter mot praktikantplatser.

Jag har själv på nära håll sett företag utnyttja praktikanter på ett fullkomligt vidrigt sätt, där man egentligen bara använt uttrycket ”praktikant” som ett sätt att rättfärdiga gratisslavar på företaget. Slavar som man har en slit- å slängmentalitet kring; när en är slut byter man ut den mot nästa liksom. Och det är förkastligt. Så kommer givetvis ALDRIG jag eller Glam Mom att jobba.

Däremot tycker jag att en praktikantplats är en rejäl win win-situation för alla inblandade när företaget är seriöst och erbjuder utbildning, nätverk, erfarenhet och referenser i utbyte mot praktikantens insats. Eventuellt till och med en anställning om allt funkar för båda parter.

Jag och Glam Mom har nu hittat vår tjej, och i hennes utbildning ingår 20 veckors praktik som kommer spenderas hos oss. Och jag är övertygad om att både hon och vi kommer känna att dessa veckor blir win win.

Hursomhelst, det var inte detta som det här inlägget skulle handla om. Nej, det var den här kommentaren som dök upp, från ”Malin”:

Trodde inte detta om dig eller ditt företag. Man söker väl inte efter gratis arbetskraft? Fine att man såklart får en bra erfarenhet , yadayada. Men att göra ett riktigt jobb med riktiga arbetsuppgifter utan att få betalt för det… ugh. Näe. Inte ok.

Och nu ska vi ha en sak klart för oss. Jag sparkar inte bakut per automatik av att få en negativ kommentar. Det jag däremot sparkar bakut av, är när kommentaren ser ut som ovan. Det finns ingen nyansering, ingen vilja argumentera för varför man tycker som man gör. Nej, den som kommenterar vill bara spy galla och få mig att må dåligt.

Jag är ju väldigt förskonad från den här typen av kommentarer, och när de dyker upp försöker jag att inte lägga energi på dem. Men den här gången kände jag att NÄ TAMEJFAN! Nu vill jag bita ifrån! Orkar inte alltid vara så jävla trevlig och förstående. Så jag svarade:

Oj, vilken otippad reaktion tycker jag. Har själv jobbat som praktikant och vet att så länge företaget man jobbar på tar det seriöst så är det verkligen win win för båda parter och nåt som oftast leder vidare till nåt inom företaget man praktiserar på eller nåt inom dess nätverk. Praktikanten får erfarenhet + nätverk inom den bransch hen vill in i, och givetvis är det oftast någon som precis avslutat sin utbildning som väljer att praktisera för att få in en fot, eller någon vars utbildning INNEHÅLLER och KRÄVER praktik som söker en sån här tjänst. Onyanserad kommentar anser jag, och dessutom mycket tråkig ton. Ha respekt för mig och ta dig tid att utveckla ditt resonemang om du ska komma med en sån här kommentar.

Jag fick (såklart) inget svar. Vill man bara spy galla så är man nämligen inte så sugen på att utveckla sitt resonemang. Att föra en dialog med mig är liksom inte poängen. Men. Det intressanta var, att jag sökte på ”Malins” ip-nummer i mitt kommentarsfält, och insåg att SAMTLIGA kommentarer hon lämnat var just såna här spy galla-kommentarer. Intressant. ”Malin” har tyckt till om lite allt möjligt här på min blogg, och alltid när hon gjort det så har hon kommit fram till att jag på nåt sätt är en rätt dålig person. Jag skrev en till kommentar:

Måste också säga att det är mycket intressant att se att ditt ip-nummer står för ENBART negativa kommentarer här på min blogg. Varför hänger du ens kvar här om du bara tycker att jag gör fel hela tiden? Är VÄLDIGT intresserad av ett svar, så hoppas innerligt att du kommer med ett.

Jag fick (såklart) inget svar på det här heller. Kanske därför att ”Malins” mailadress är falsk, så hon ser förmodligen inte mina svar på hennes inlägg då man ju får en avisering (om man valt det) när jag svarar på kommentarer. Samtliga ”Malins” mailadresser är uppenbart falska, och ”Malin” har även hetat ”Anna”. Hennes kommentarer är inte alltid direkt elaka, men det finns en underton som får mig att förstå att jag gjort nåt dåligt.

”Malin” eller ”Anna” eller vad hon nu heter är precis en sån där tjej som jag å Jossan pratat om i podden att man bara inte FÅR vara. En sån där som kommenterar en annan tjejs smink när hon lagt ner lite extra tid på att göra sig fin med ”Oj, läppstift i dag minsann! Fint ska det va!”. Istället för att säga ”Å vad snygg du är i läppstift!”. Förstår ni vad jag menar? Det finns nåt missunnsamt där hela tiden som ligger och grisar. Usch. Jag skrev en sista kommentar:

Dessutom kommenterar du under uppenbart falska mailadresser samt under olika namn. Det känns tyvärr som att det är trollvarning på dig. Och jag är inte så sugen på att ha såna på min blogg. Så sluta störa dig eller sluta läs please.

Jag fick – givetvis – inget svar på det heller. Syftet med det här inlägget är inte att göra Malin/Anna/whateveryournameis ledsen. Syftet med det här inlägget är att förhoppningsvis ge henne och andra som känner igen sig i henne en reality check. För som sagt är jag extremt förskonad mot tråkiga kommentarer, men det som är så väldigt intressant är att varje gång det dyker upp någon spy galla-kommentar, så söker jag på ip-numret – och VARENDA gång har samma person stått för ett flertal (oftast enbart) negativa kommentarer. Det är alltså SAMMA personer som står för nästan all tråkig ton, fast under olika namn. Fascinerande, och väldigt sorgset.

Sorgset, inte för min del, för jag kommer släppa det här och tänker aldrig någonsin igen ägna energi åt att försöka förstå eller besvara den här typen av (icke)-kommunikation. Jag svarar mer än gärna på kommentarer som ifrågasätter mig, så länge det finns en vilja att ha en dialog – att man är intresserad av ett utbyte med en mänska som uppenbarligen inte tänker som man själv gör. Men när det bara handlar om att spy galla och göra den på andra sidan ledsen, då är det inte värt att besvara tycker jag.

Nej, mig kommer det inte störa om ”Malin” eller ”Anna” eller någon av er andra i denna lilla sura klick fortsätter skriva beska saker till mig. Det jag däremot tycker är så sorgset är att det finns folk som VILL bete sig såhär. Att man PALLAR vara missunnsam, negativ och att man aktivt gör något som man borde förstå gör någon annan ledsen. Förmodligen för att man själv inte är nöjd med sitt liv och sin situation, och därför allra helst vill dra ner de som känns som att de ÄR nöjda till sin egen nivå. För att man inte UNNAR dem att må bättre än vad man själv gör.

Och just det här att inte UNNA andra mänskor att må bra/bättre än en själv är sånt som förgiftar vår värld och alla relationer som missunnsamheten letar sig in i. Och DET är sorgligt.

Nu stänger jag det här kapitlet. Jag har sagt det jag ville säga kring detta och kommer inte ta upp det igen. Helt enkelt för att det inte är värt att lägga energi på. Och jag vill avsluta med att aktivt uppmana er som jag vet står för 99% av de negativa kommentarerna här på el bloggo att fundera över VARFÖR ni skriver det ni skriver. Och om ni verkligen vill vara de där missunnsamma typerna, vars missunnsamhet inte bara förgiftar andras liv, utan framförallt era egna.

Att se mönster i det man gör är inte alltid lätt, och kanske vet ”Malin”/”Anna” inte ens om att SAMTLIGA kommentarer hon lämnat haft en besk underton? I så fall är jag ledsen att hon ska behöva få detta bryska uppvaknande, men jag tror att hon behöver få veta det. Jag hoppas att hon, och eventuella andra som känner igen sig, reflekterar över det här mönstret – och gör nåt åt det.

Låt 2016 bli året då vi städar bort all missunnsamhet ur våra liv.

Eftersom ni efterfrågat mina favoriter i sminkväskan, så kommer ett par inlägg om mina absoluta älsklingsprodukter dyka upp här i el bloggo. Vi börjar med detta LJUVLIGA solpuder Bronze Goddess från Estée Lauder! Min All Time Fave!

Det jag tycker så bra om med just det här pudret är att det inte innehåller något skimmer. Jag vill gärna dutta på solpuder ganska friskt (iom att jag är en blekfis deluxe), och är det då skimmer i det slutar det med att jag ser ut som en glansig julkula. Inte the look I was going for, om jag säger så. Då använder jag hellre highlighter för att få skimmer precis där jag vill ha det.

 

Jag har använt just den här produkten i ganska många år nu, och tycker att nyansen är perfekt. Inte för röd, inte för gul, inte för mörk. Jag använder den som heter 03 Medium Deep. Brukar svischa på rätt friskt i hela ansiktet, även på halsen och ner mot dekolletaget om jag har något mer urringat plagg. Rekommenderas varmt!