…skrev en av er fina fina FINA blogoliner på mitt gråtinlägg i går. Jag antar att hon menade att man genom att visa att livet inte alltid är superpepp, så…peppar man, faktiskt. Peppar på det sätt att man visar att vi är alla mänskor, och vi har alla bra och dåliga dagar, glada och ledsna perioder. Ingen kan vara glad jämt, och ger man sken av att aldrig ha några problem lägger man en väldans press på de som följer med i ens liv.

Och jag vill verkligen inte vara en sån där bloggbubbleperson som endast visar mitt mest putsade supersmajl, nä – jag har alldeles för stor respekt för ER för det. Jag har ju alltid sagt att det känns som att vi är ett virtuellt tjejgäng härinne, och inte fasen skulle jag sitta å mygla för mina tjejpolare? Nej tack.

Det där virtuella tjejgänget har för övrigt känts extra fint det senaste dygnet – TACK för alla era kommentarer. I feel the LÖV! Ni e bäst, ingen protest!

Nu lämnar jag gråtandet för denna gången, så hoppas jag att kommande vecka bjuder på bättre energier.