Vanja Wikström

Lägenheten vi flyttat till är ju ruskigt sliten, som jag nämnt tidigare. De som bodde här innan har bott här i 32 år, och på den tiden har det inte renoverats så särskilt mycket.

Bara för att ni ska förstå nivån på slitaget: i köket fanns inga skåpknoppar alls, istället satt där vinkorkar, som hade tryckts fast på knoppskruvarna. Vinkorkar istället för skåpknoppar alltså. En fiffig lösning i och för sig, men kanske inte riktigt nåt vi var sugna på att behålla.

Detta fixade dock värden snabbt som attan. Redan förra veckan var en snickare på plats och bytte kökets bänkskiva (som även den var toksliten) och grejade upp knoppar på skåpen i köket. Elen är också kirrad, urtagen hängde och slängde, sladdar stack ut från väggen och det var allmänt livsfarligt här å där. Men inte längre. Jippie!

Hursom, eftersom det är så enormt slitet här så kommer värden stå för ommålning och golvfix i de flesta rummen. Det värden inte fixar kommer vi fixa själva. Vi måste dock vänta in deras målare (som kommer nästa vecka för att ta en titt), vilket innebär att vi inte kan göra så mycket på ytfixarfronten. Men då kan man göra annat!

Vi har lovat varandra att göra minst en grej varje dag som gör lägenheten härligare. Det kan vara småsaker som att sätta upp ljuddämpande plastpluppar (ovan) i alla skåp (jag AVSKYR smällar).

Det kan också vara att samla ihop alla uppackade flyttlådor så att de står fint på EN plats, i ETT rum.

…eller en STOR grej – som att installera EN SPLITTER NY TVÄTTMASKIN, wooopeliwoooop! Detta roade vi oss med i går. Vi har nämligen unnat oss en såndär kombitjofräs, som både tvättar och torkar. Känns som att vi har en liten bit av himmelriket i vårt badrum, lyckan att kunna TVÄTTA HEMMA – NÄR MAN VILL!

Bye bye boka tvättid/tvättiden blir snodd eftersom man kommer hem en kvart försent/man blir skitsur/får gå i smutsiga kläder/och blir allmänt miserabel. Eller, äsch. SÅ farligt är det såklart inte med tvättstuga, men när man levt utan en egen tvättmaskin sen man flyttade hemifrån för 20 (!!!) år sen, så är det ASNICE å kunna tvätta när man vill, hur man vill.

Grodan hjälpte till vid installationen, vilket gjorde att två småmojänger försvann spårlöst i vattenavloppet, never to be found again. Här ses pappa Niklas på desperat mojängjakt. Den gick sådär, så vi fick köra en hittepålösning. Men det gick bra det med.

Glädjen alltså, när maskinen var installerad och första tvätten gick igång.

Fascinerad groda.

I går kväll träffade jag min syster Mini för en middag på tu man hand. Sjukt mysigt såklart. Nåt som gjorde kvällen ÄNNU härligare var att vi käkade på Borrwalls Kök – en restaurang som my extended family precis har öppnat, woop woop!

Jag å syrran inledde (givetvis) med ett glas bubbel, ÄKTA skumpa faktiskt, kvällen till ära!

Restaurangen ligger på Tjärhovsgatan 5 på söder, två minuter ifrån där vi bor, jippie! Den drivs av Lena och Lelle som är föräldrar till min brors fantastiska fru Sara. Eftersom Sara och min bror har varit tillsammans sen dinosaurierna vandrade på jorden, så känner vi varandra utan å innan, och Lena & Lelle känns därför även som min familj numera.

Stället är tokmysigt, litet och intimt. Lena & Lelle har drivit krogar i en massa massa år och är sjukt duktiga. Lelle har kockat på de flesta fräsiga restauranger både i och utanför Estocolmo, så ni som gillar att äta ute har förmodligen redan smakat hans mat någonstans, utan att veta om det.

En av Christers fantastiska bilder får pryda väggen på Borrwalls Kök.

Maten är svensk/fransk, tänk bistro. Och konceptet är LYSANDE – man är lika välkommen in på en cappuccino, som på en trerätters eller en drink i baren. Love it! ÄLSKAR ställen som inte ”tvingar” på en hur man ska spendera sin tid, utan låter en bestämma själv.

Tycker alltid det blir bäst stämning då – det sitter ett gäng i baren och dricker bubbel, någon sitter i ett hörn och dricker en god kopp kaffe och läser en tidning, medan ett tredje gäng äter sig igenom en smarrig trerätters.

Menyn är underbar. Vad sägs om confiterat anklår med hallonvinägersky, linsragu och provencalsk potatis? Eller halstrad rödingfilé med blomkålspuré, fänkål, gurka och forellrom (den tog jag – SÅ smarrig!).

De har både lunch och middag, och de har OMELETT! Jippiiieee! Min favvolunchmat! Ska provas omgående.

Innan maten bjöds man på hembakt bröd med brynt smör. Mums i kubik. Brynt smör är tamejtusan magiskt gott.

Den halstrade rödingen. Underbar!

Syster yster.

Yster syster.

…som passade på att tratta lite mustigt rödtjut när hon ändå var out on the town liksom.

Bra val, kan jag avslöja. SOM jag njöt…!

Till efterrätt blev det lakritsparfait med kolasås och maräng för min del.

Och JA – det var precis lika GÖTT som det ser ut!

Och så vackert! Verkligen små konstverk som serverades.

Mini tog en chokladtarte med hallon, pistage och vaniljkräm.

Rackarns smarrig den med! Tack fina Lena och Lelle för en FANTASTISK middag, ni är ett så sjukt bra team! Nya favvohänget, helt klart!

Så fina blogoliner, ni som är nyfikna på nya ställen att mumsa smarrigheter på – kolla in Borrwalls Kök! (En minut från Medborgarplatsen, så sjukt lätt att ta sig dit.)

Såhär ser min mobil ut (typ varje morgon), när jag desperat försökt köpa mig lite extra lugn å ro genom att låta grodan gå loss på den. Nån som kör med samma fula trick? He he.