Lägenheten vi flyttat till är ju ruskigt sliten, som jag nämnt tidigare. De som bodde här innan har bott här i 32 år, och på den tiden har det inte renoverats så särskilt mycket.

Bara för att ni ska förstå nivån på slitaget: i köket fanns inga skåpknoppar alls, istället satt där vinkorkar, som hade tryckts fast på knoppskruvarna. Vinkorkar istället för skåpknoppar alltså. En fiffig lösning i och för sig, men kanske inte riktigt nåt vi var sugna på att behålla.

Detta fixade dock värden snabbt som attan. Redan förra veckan var en snickare på plats och bytte kökets bänkskiva (som även den var toksliten) och grejade upp knoppar på skåpen i köket. Elen är också kirrad, urtagen hängde och slängde, sladdar stack ut från väggen och det var allmänt livsfarligt här å där. Men inte längre. Jippie!

Hursom, eftersom det är så enormt slitet här så kommer värden stå för ommålning och golvfix i de flesta rummen. Det värden inte fixar kommer vi fixa själva. Vi måste dock vänta in deras målare (som kommer nästa vecka för att ta en titt), vilket innebär att vi inte kan göra så mycket på ytfixarfronten. Men då kan man göra annat!

Vi har lovat varandra att göra minst en grej varje dag som gör lägenheten härligare. Det kan vara småsaker som att sätta upp ljuddämpande plastpluppar (ovan) i alla skåp (jag AVSKYR smällar).

Det kan också vara att samla ihop alla uppackade flyttlådor så att de står fint på EN plats, i ETT rum.

…eller en STOR grej – som att installera EN SPLITTER NY TVÄTTMASKIN, wooopeliwoooop! Detta roade vi oss med i går. Vi har nämligen unnat oss en såndär kombitjofräs, som både tvättar och torkar. Känns som att vi har en liten bit av himmelriket i vårt badrum, lyckan att kunna TVÄTTA HEMMA – NÄR MAN VILL!

Bye bye boka tvättid/tvättiden blir snodd eftersom man kommer hem en kvart försent/man blir skitsur/får gå i smutsiga kläder/och blir allmänt miserabel. Eller, äsch. SÅ farligt är det såklart inte med tvättstuga, men när man levt utan en egen tvättmaskin sen man flyttade hemifrån för 20 (!!!) år sen, så är det ASNICE å kunna tvätta när man vill, hur man vill.

Grodan hjälpte till vid installationen, vilket gjorde att två småmojänger försvann spårlöst i vattenavloppet, never to be found again. Här ses pappa Niklas på desperat mojängjakt. Den gick sådär, så vi fick köra en hittepålösning. Men det gick bra det med.

Glädjen alltså, när maskinen var installerad och första tvätten gick igång.

Fascinerad groda.