Men titta! Vilka himlans tjusiga konstverk jag hittade under vindsrensningen va? En åttaårig (-ish) Vanja, som gör fula miner i kopiatorn på pappas jobb.

Det var ett väldans nöje minns jag, det där med att leka med kopiatorn på päronens arbetsplats. Min generations Playstation, eller nåt.

Hursomhelst är de snygga på ett lite fult vis tycker jag, så eventuellt blir de inramade och åker upp på väggen i nya lägenheten.

Gick med huuuur många lådor med gåvor till Stadsmissionen också efter vindsröjandet. Bland annat var det dags att säga bye bye till min rätt ansenliga hattsamling (ovan ser ni några favoriter).

Jag hade ju en period på ungefär fyra år då jag var fullkomligt hattberoende. Gick inte utanför dörren utan huvudbonad. Men det var länge sen nu, och mina älskade hattar får pryda någon annans kalufs i fortsättningen.

Nåt som däremot får stanna – och till och med komma ner från vinden är den här: Hund! Han heter så. En mjuk hund som jag fick av min farbror när jag var liten. Älskade denna hund så så SÅ mycket, och eftersom Grodan just nu är väldigt fascinerad av just hundar tänkte jag att han kanske skulle gilla min gamle kompanjon.

Och det känns som att Hund gick hem. En puss fick han i alla fall.

Iggy har fortsatt att bidra med ovärderlig hjälp på flyttröjarsidan. Som synes har han till exempel gjort ett väldigt bra jobb med att packa ner alla våra oljor/vinäger/andra luriga flaskor i vasken.

Exakt två dygn kvar nu tills vi flyttar. The excitement!