Vanja Wikström

Vad händer då – på min kompisfrulle? Givetvis crashas den – av la familia! Jag, Niklas å grodan har ju liksom samma favoritställen. Så när det var dags för dem att bege sig ut å käka frulle, så hamnade de också på Nytorget 6. Så då joinade de oss.

(Grodan får smakisar.) Det var väldigt kul att Niklas lyckades crasha min å Patricias frulle faktiskt, för hon har utvecklat ett gäng sjukt bra barnappar (sök på Gro Play i App Store så dyker de upp; spel som på lekfulla sätt lär kids om återvinning, hållbarhet och andra fiffiga grejer som alla behöver lära sig om vår kära planet ska överleva) och Niklas håller ju också på med barnappar numera. Så de hade rätt mycket att snicksnacka om.

Så frullen blev en finfin kombo av kompishäng OCH la familiamys. Bra start på dagen.

I dag käkade jag (för ovanlighetens skull) INTE frulle med Niklas å grodan.

Morgonens müsli och croissant intogs nämligen med denna hattbeklädda kvinna.

En…….KOMPIS! Har nästan glömt att jag har såna. Nää, riktigt så illa är det inte. Men det har inte blivit så mycket kompishäng på sistone. Det har varit så mycket med jobb å familj (jag har en FAMILJ – hur lurigt är inte det?!) att det blivit svårt att hinna med något annat.

På kvällarna orkar jag inte, och på helgerna känns det absolut härligast att inte planera in någonting alls. Eftersom veckorna är så sjukt fyllda med grejer hela tiden, så känns det liksom som att det bästa med helgen är just att få…bara driva omkring, typ. Slöa runt.

Men i morse blev det alltså en kompisdejt! På gamla favoriten Nytorget 6, med nya favoriten Patricia – som jag faktiskt lärt känna via Instagram. Har ju skrivit om det tidigare (här), och tycker det är så kul att det:

1) Går att få nya vänner, såhär i ehhh, ”mogen” ålder.

2) Går att hitta dem på Insta. Som nätdejting typ, fast utan dejting. Eller – med dejting, fast inte SÅN dejting, eller – äähhh – ni fattar.

Sjukt kul att träffa nya kompisar, i alla fall! Inspirationstagram levererar på alla fronter, liksom.

Hon e en cool katt, denna Patricia. Även hon momtrepreneur, och så gillar hon hattar. What´s not to love liksom?

Sjukt mysigt var det i alla fall, att köra lite regelrätt kompishäng.

Tack så himla mycket för all pepp på satansjävlapissdags-inlägget… Det värmer ska ni veta. Era kommentarer var som cyberplåster på mitt virtuella hjärta. Mycket, mycket fint.

Nu är jag tillbaka på banan igen, med humöret på plats och energi att tycka att livet är härligt. Men precis som ni säger, så får man vara glad att man har fina axlar att gråta ut på när det känns motigt, och fina kolleger och vänner som tar ens ledsenhet på precis rätt sätt.

Men jag har ju faktiskt en rätt rejäl extra lyx också – och det är ni, fina fina blogoliner. Tror faktiskt inte att ni förstår vad era kommentarer gör. En dos cyberunderverk, ska ni veta! Love you.