Mauerpark var inte bara en loppis, det var strösslat av olika gatuband ocksÃ¥. Den här killen hade förstÃ¥tt vikten av att som artist hitta en nisch. Han kallade sig för Naked Horse och ehhh…gnäggade sig igenom sina lÃ¥tar.
En annan grej tydligen anordnas varje söndag och som var SJUKT kul var parkens karaoke. Hur skoj är det att titta pÃ¥ folk som sjunger dÃ¥ligt? …kanske man tänker om nÃ¥t sÃ¥nt. SÃ¥ tänkte i alla fall jag, var helt klart skeptisk. Men Mini hade varit där förut och insisterade pÃ¥ att vi stannade. Och oj vad glad jag var att vi gjorde det, för det här var ingen vanlig karaoke.
I en amfiteater framför en enorm folkmassa gick person på person upp och rev av en sång, den ena mer otippat fantastisk än den andra. Den propre medelålders herren i kostym och svart rock var nr 2 att bestiga scenen.
Inom loppet av en refräng hade han förutom att få publiken att sjunga med även börjat strippa.
Här i bar överkropp, till folkmassans stora förtjusning, rockandes stjärten av de flesta och med en sjukt skön inställning fick han stående ovationer.
Och blandningen pÃ¥ folk som karaokade var väldigt stor. Efter den strippande kostymnissen kom en elvaÃ¥rig kille i Freddie Mercury-mask och framförde ”I want to break free” med noggrant inövade dansmoves. Sà sjukt sött. StÃ¥ende ovationer igen.
Det var väldigt svÃ¥rt att slita sig ifrÃ¥n det här stället, man ville bara se vem som skulle komma härnäst och härnäst och härnäst. Hett tips alltsÃ¥ – missa inte söndagskaraoken!
Precis som pÃ¥ scenen sÃ¥ var publiken väldigt blandad – folk över 60, barnfamiljer, partajande hipsters som satt Ã¥ ölade… Bästa bästa stämningen blir när det är blandat folk tycker jag.
