I går var det möhippa för en av mina bästa vänner – fantastiska Corinne! Hon rockade sin guldoutfit som vi tvingade på henne helt fab tycker jag.

Att gå på möhippa = inleda dagen tidigt på morgonen. Såklart med att dricka skumpa. Vanligtvis nåt jag absolut inte har nånting emot, men ni vet ju hur min tröttmössestatus var dagen innan (det är pga den som el bloggo inte varit så aktiv i helgen…). Så jag tog ett vuxet beslut och kom en timma senare till hippan, för att hinna samla ihop liiite mera sömn å energi. Vilket var toppen, och gjorde att jag kunde haka på, hänga med, och ha KUL. Som man ska på en hippa liksom.

Och vi hade verkligen skitkul. Dagen blev kalashärlig. Vi drog till exempel på drejkurs, och snickrade ihop en bröllopsservis till brudparet. Jag kände pressen eftersom min mamma är keramiker (har dock till mitt försvar inte drejat sen jag var typ 6 år gammal), men lyckades få till en helt okej kopp som jag tänkte att Corinne ska dricka morgonkaffe ur, som gift och ärbar kvinna.

Gjorde ett litet lerhjärta som jag satte fast i botten på koppen, så att hon ska få lite extra kärlek varje gång hon slurkat upp sitt kaffe.

Under dagen transporterades hela gänget runt i en turnébuss där det fanns snacks å skumpa. Bussen stannade till vid vattnet på Lidingö, där vi körde picknicklunch. Då passade jag på å ta en selfie med huvudpersonen. Lyckades fånga en segelbåt också, proffsigt! Bra mysfaktor.

Kuriosa: turnébussens gäster innan hippan var rapparen Ken och hans band. Ken, som jag faktiskt gick i samma klass som i mellanstadiet. En väldigt söt liten kille med världens grönaste ögon. Som hade den coolaste storasyrran nånsin, och en sjuk mamma som tyvärr gick bort alldeles för tidigt. Världen e bra liten.

Vi tog en tur med en bastubåt – sjuuukt mysigt! Vädret var ju fenomenalt, så en bastubåtstripp var en optimal hippgrej. Corinne är dessutom en inbiten bastare sen barnsben, så det var ju givet att det skulle ingå nånstans under dagen.

På bilden syns Petra, som förutom att bjussa på sig själv i en av de fräsiga bastuhattarna som erbjöds ombord, gav mig en massa tips på hur man får sina kids att sova hela nätter. Hon hade haft preciiiiis samma problem med sina bebbar som vi har med Iggeloni, så jag pumpade ju henne på all info jag kunde. Så nu är peppen MASSIV på att ta det där sluta-äta-på-natten-kriget. Tror vi kör det i helgen dock, lite mastigt mitt i veckan eftersom man får räkna med typ 0 sömn. Marginellt sämre än nu då, i och för sig.

Jag rockade såklart också en sjukt snygg huvudbonad. Och vått hår. TVÅ dopp i havet blev det, kallt som saaaatan. Men skönt efteråt.

Och hjälp vad glad jag är att jag släppt det där ”inte doppa håret”-grejen. Det är kanske töntigt, men jag känner mig så FRI. Galet att jag knappt doppat skallen på 15 år, men ni känner ju mig och min förmåga att SNÖA IN på saker. Gör jag nåt (eller INTE gör nåt) så gör jag det (eller INTE….ehhhh blir det snurrigt nu?) ordentligt. Alltså: får jag för mig att jag är svinful i rakt hår = blöter inte håret offentligt på 15 år. Suck. Men det är nya tider nu. Blötare, och rakare tider.

Hippaorganisatörerna såg till att blodsockret hölls på en jämn nivå hela dagen. Till exempel genom att tuta i oss ballerinakex. Nybastad, nybadad, utomhus i solen, mumsandes på ballerina och sippandes på bubbel med en massa sköna brudar = inte så dumt.

Bastuhattarna (och okejrå, kanske skumpan också) lockade till fniss.

Alltid trevligt att det finns en professionell makeupartist i gänget som kan styra upp en, när man bastat bort sminket.

Så badrummet förvandlades till babe factory, medan smink-Emilia lovsjöng Estée Lauders Advanced Night Repair Serum. Och eftersom hon har benkoll (och menar att man PÅ RIKTIGT blir snyggare av det), så måste jag nu klicka hem detta magiska serum. Asap!

Så håll i er, för snart kommer en sjuuukt snygg mama fräsa runt på bilderna i denna blogg! Och om jag inte märker skillnad på min hud inom ett par veckor, så kommer smink-Emilia att få äta upp sina ord – OCH serumet. Det lovar jag!

Fina fina Corinne! Vi har haft så sjukt mycket roligt genom åren, hon är en riktigt cool katt.

Kvällen avslutades med smarrig middag hemma hos en av hippatjejerna, och en rackarns massa upptåg. Väldigt mysigt.

Tröttmössan Vanja orkade stanna till 22.45, sen blev det en Uber-bulle hem. Och lyssna här då: när jag kom hem så vaknade Piggly (såklart), och istället för att tänka ”åh nej, en vakning”, så tänkte jag ”yes! jag får mata min goda bebis!”. Åsså stoppade jag in flaskan i hans mun, samtidigt som jag mumsade lite lätt på hans ena kind. Gossade med hans mjuka lilla arm. Och MÖS. För fy satan vad mysigt det var att få gulla loss lite med sin bebis, när man inte fått gulla alls på hela dagen.

Känns ju knäppt att säga eftersom vi lider så mycket av att han inte sover så bra, men jag blev faktiskt innerligt glad att han vaknade till, så man fick vara lite mammig.