YES! Halleluja! Kors i taket! Kom precis hem, och pÃ¥ hallmattan lÃ¥g detta grönmönstrade kuvert och väntade. Öppnade det med darrande fingrar, och förberedde mig pÃ¥ det värsta. (Ni som läst bloggen ett tag kanske minns det här inlägget, jag har inte direkt tagit för givet att jag ska fÃ¥ nÃ¥gon föräldrapenning överhuvudtaget…)

Med oro i magen sprättade jag upp pappret och stÃ¥lsatte mig för att läsa nÃ¥t i stil med: ”Eftersom du är en sÃ¥n där jobbig egenföretagare behöver vi se x antal bokslut och xx antal lönespecifikationer frÃ¥n xxx antal Ã¥r som styrker dina uppgifter att du tar ut lön frÃ¥n ditt företag. Vi vill ocksÃ¥ gärna att du löser gÃ¥tan om cancer samt kommer pÃ¥ formeln för hur man skapar guld. Skicka in samtliga dessa uppgifter till oss snarast, sÃ¥ ska vi kika pÃ¥ ditt ärende igen. Gott nytt Ã¥r!”.

Men – jag kunde lägga ner vapnen pÃ¥ en gÃ¥ng, för det enda som stod pÃ¥ lappen var att mina inskickade inkomstuppgifter var godkända. GODKÄNDA! Utan knussel! Det hade jag verkigen inte väntat mig. Efter mitt senaste samtal med Försäkringskassan var jag rätt uppgiven och inställd pÃ¥ att behöva kämpakämpakämpa med en satans massa papper hit och dit för att kunna visa att jag tar ut lön som ger mig rätt till föräldrapenning. (I sÃ¥na här lägen är det ALLTID bättre att ha ”ett riktigt jobb” – kanske allra helst statligt – än att vara en sÃ¥n där krÃ¥nglig person som driver eget. DÃ¥ är det liksom alltid upp till bevis pÃ¥ nÃ¥t sätt, man känner sig ofta misstänkliggjord.)

Skickade ju in papper som anställd i stället för som egenföretagare (jag är ju anställd, i mitt eget aktiebolag), sÃ¥ kanske att det förenklade saken nÃ¥got. Hursomhelst sÃ¥ känns det i alla fall sÃ¥ rackarns skönt att inte behöva ta upp striden om rätt till föräldrapenning, ännu en sak att slippa oroa sig för, och ännu en sak att kunna checka av ”krÃ¥ngelprylarnärmanskablipäron”-listan! Phu!