Tack hörrni, för finfin respons på ”helgen i bilder”-inlägget. Blir så glad när ni blir glada ju. Här kommer ett lite mer otippat inlägg kanske, men hittade några så roliga bilder när jag gick igenom alla bilder i GlamMom´s dropbox inför försäljningen som jag bara MÅSTE visa er.
Vi använde ju mig som lite av en reklampelare för GlamMom´s gravidkläder, och nu kommer jag bjussa på tre bilder som hamnade på glammis-Inspirationstagrammen när det begav sig.
Ovan: yours truly i vecka 37. Sportandes våra gravidleggings (som för övrigt var SÅ sköna, använde dem en evighet även efter preggofieringen), som jag dessutom modellade på sajten (de frilagda bilderna). Som ni ser hade jag samma mössa då, som i år. Den enda som går på mitt enorma huvud.
Här är jag igen, en vecka senare. Gravid i vecka 38 alltså. Iförd Glammis-jeans och vår gravid/amningströja som sålde som smör (den var verkligen SÅ bra, har dessvärre slutat tillverkas). Sjukt otippat att jag hade kavaj. Det har jag ju typ…aldrig.
Sista bilden, och förmodligen också sista outfitbilden på mig som preggo. Gravid i vecka 39. Den är tagen den 26:e januari 2014, tre dagar senare hade Iggy joinat vår familj.
När jag tittar på de här bilderna minns jag hur bra jag trivdes med den där magen. Jag kunde liksom inte TÄNKA mig en kropp UTAN mage igen. Det kändes bara vanvettigt. Nu känns det lite tvärtom ha ha.
Och hörrni – HUR SABLA SJUKT är det inte att Iggy faktiskt LÅG därinne? Livs levande och alldeles färdig. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger folk föder barn här i världen, jag KAN liksom inte vänja mig vid miraklet att det faktiskt går att PRODUCERA en annan mänska. Med en alldeles egen liten personlighet, och en alldeles unik liten själ. Crazy bananas.
När jag tänker på det (att jag och Niklas faktiskt producerat Iggy, som är en egen person med allt vad det innebär) så känner jag en sån glädje inför familjer som är sådär megastora, och som har en rackarns massa barn. Jag kan tänka mig (?) att en del av anledningen till varför man skaffar så många, just är fascinationen över vem som ska komma ut nu? Vad är det för liten person vi producerat den här gången? Så sabla coolt.
skriver under på detta att man skaffar tokmånga barn bland annat just för den där känslan! alltså har levt i så mycket kaos med tre barn rätt tätt (3,5 år mellan yngsta och äldsta och så är det ju liksom en däremellan också..) men nu när de alla är så stora att man verkligen kan se deras personlighet är det SÅ häftigt att dessa små människor har bott i mig, att vi skapade liv jag och min man. så kanske skaffar jag en kull med sladdisar om typ 15 år och kör exakt samma grej igen… mvh blivande sexbarnsmamma 😀
Verkligen jättefint 🙂
Hej fina! Helt sjukt fantastiskt overklig grej det där med barn ju. Och apropå barn så kom lilla Harry till oss på julafton. Världens finaste lilla kille och vi är så glada ❤️ Hoppas du har det bra Vanja! Stor kram
Min kollega är gravid i vecka 33 och vi pratar ofta om det på jobbet, och jag förundras också över precis det du skriver; jag KAN INTE förstå att det ligger en riktig människa i hennes kropp! Att hon på riktigt gror en liten person! Det är helt sjukt och såå coolt!
Fina! Och så fint med skapning, har 3 ?