Det blev inte mycket bloggat i går inte, men så kan det bli när man far runt i teveprogram och samtidigt försöker bygga ihop ett kontor. (På tal om kontor, ni ska få se hur det växer fram i ett senare inlägg, blir SÅ LÖJLIGT fint!)
Hann knappt ta någon bild alls under Malou-andet (TACK för alla peppiga kommentarer förresten!), men i sminket fick jag till denna. Inte den flådigaste bild kanske, och mööööjligtvis ser jag lite…eehhh, spänd ut? Jo, men det var jag ju. Gasiga sumpråttan i magen var very much alive and kicking när denna bild knäpptes kan jag tala om.
Men nåt som var var väldigt mysigt var att det var underbara Ann som sminkade mig. Henne har jag träffat förut, för hon sminkade mig när jag var med i Gravid Vecka För Vecka och gjorde en sån där klassisk nakenpreggoplåtning ni vet.
Så hon har inte bara sminkat mitt ansikte förut, hon har också lagt foundation och highlighter på min mage, mina ben, mina armar och mina boobs, ha ha. Det klippet kan ni för övrigt se här om ni vill, Dessie och Agnes var också med och fotades. Hon är sjukt duktig och sjukt trevlig, så det var mysigt att få se ett bekant ansikte.
Här är klippet för er som är nyfikna! (Update: har svårt att få till en vettig inbäddning, följ den här länken i stället så kommer ni direkt till klippet.) Nu har jag hunnit se det, och tyckte det blev bra. Vi pratar om sex efter att man fått barn (rätt skralt för vår del på den fronten som ni vet, he he), kejsarsnitt och förlossningsskador. Väldigt intressant tycker jag, och det var SÅ SKÖNT att vi fick prata i hela 18 minuter.
När allt liksom ska vara så kort och snärtigt som det ofta ”måste” vara i dag känns det många gånger som att sammanhanget faller bort, och det blir liksom inget kvar. Men hos Malou fick vi tid att utveckla resonemang och verkligen föra ett samtal, SÅ kul! Mumsigt var det också, hann smarra i mig en macaron i liveteve. Bra grej.
Själva inspelningen kändes inte alls så läskig, studion var tokmysig och jag upptäckte till min glädje att jag dessutom hade en kompis som jobbade med programmet på plats. Malou var genuin, varm, rackarns trevlig och ett riktigt fullblodsproffs. Kul att se hur det funkar att spela in nåt sånt här.
Men visst var det lite svettigt. När man ser den där digitala klockan med illröda siffror som räknar ner sekunderna innan man kommer tillbaks till programmet efter reklamen – ja, alltså då KOMMER det svett och lite nervositetsdarr som ett brev på posten. Och tittar man nooooga på klippet kan man nog se hur mina händer skakar en smula när jag ska lyfta min kaffekopp och ta en klunk, men i övrigt tyckte jag inte att det märktes så mycket.
Rackarns KUL var det i alla fall, och jag är så sjukt glad och stolt att jag får vara med om sånt här – att jag får prata om sånt jag tycker är VIKTIGT.
Hej Vanja!
Du verkar vara en sån galet skön människa, och jag har följt dig sen jag såg detta på Malou, och jag har en fråga till dig.
Det råkar vara så att jag av en slump är gravid, och jag är LIVRÄDD för en förlossning, vilket är anledningen till att jag aldrig försökt få barn innan, eftersom jag hört att det är supersvårt att få till ett planerat kejsarsnitt. Så nu sitter jag och funderar på abort, eller försöka få igenom ett planerat kejsarsnitt. Har du några tips på hur man ska få igenom detta?
Har inte pratat med någon om detta än – eftersom jag inte vill att folk ska veta ifall det blir en abort. Men tusen tack för en gryyyym blogg, podd och för att du är en sån fantastisk förebild! 🙂
Hej finis! Det är inte självklart (dumt nog enligt mig) att man får sitt snitt, men om man står på sig och är MYCKET TYDLIG med att det är det ENDA förlossningssätt man kan tänka sig, så är alla läkare rekommenderade att ge kvinnan ifråga ett ks. Var påläst, know your shit och visa att du vet vad du ger dig in på. Tala om DIREKT för din barnmorska på MVC att du vill föda med snitt, om hon inte förstår dig – byt barnmorska asap så att ni kan göra upp en plan tillsammans för hur du ska få ditt snitt.
Plöj gärna mina inlägg i kategorin Kejsarsnitt här i bloggen så hittar du en massa bra info, tycker även detta inlägg är bra att läsa: http://mirijam.blogspot.se/2015/04/risker-vid-planerat-kejsarsnitt-siffror.html
Bra saker att läsa för att förbereda sig på samtal med barnmorskor och läkare. OM du är nyfiken på själva snittet tycker jag du ska läsa min förlossningsberättelse. http://vanja.metromode.se/category/forlossningsberattelse/
Kan också varmt rekommendera att du lyssnar på den här podden där jag berättar ingående om min snittresa, hur jag upplevde tiden efter förlossningen osv: http://mirakletimagen.podbean.com/e/att-foda-barn-med-planerat-kejsarsnitt/?token=ebcc1428fb0a0c9581d7dad8cd2e9c98
Men kort kan jag alltså säga att det viktigaste är att du har en barnmorska som FÖRSTÅR dig, alltså att när du blivit gravid och skriver in dig på MVC så ska du berätta på en gång att ks är det sätt du vill föda barn på. om hon inte känns bra eller förstår dig så byter du barnmorska omedelbums.
Jag kan ju bara tala för min egen upplevelse, men för mig var det ett optimalt sätt att föda barn på. Snittet gjorde inte ont, det var inte obehagligt och jag var inte rädd. Min förlossning var lugn, harmonisk, vacker och magisk. Hade inga problem alls efter snittet varken fysiskt eller psykiskt och hade inte ont vare sig under snittet eller efter. Ett fantastiskt sätt att föda barn på tycker jag.
Om du står på dig och är påläst SKA de inte neka dig ett snitt. Klart du ska behålla din bebis (om du vill ha barn alltså), och du kommer få ditt snitt om du inte ger dig. Hör av dig till mig annars så river vi upp himmel och jord. Lovar!
Fina Vanja! har aldrig kommenterat tidigare, men följt dig sedan gravid vecka för vecka. Jag vill bara tacka dig för att du kämpar för kvinnors rätt att själva få bestämma över sina kroppar. Jag var 22 år när jag fick mitt första barn. Jag var ung och kände att jag egentligen inte ”förtjänade” att bli mamma då jag inte hade någon utbildning eller något fast jobb. Försörjde mig som sångerska och jobbade väldigt oregelbundet. Jag kände att jag därför måste bevisa att jag var en extra stark och bra mamma/kvinna och valde därför att föda vaginalt, utan någon som helst smärtlindring. Hade förstått att det var det bästa för barnet.
Jag sade inte ett pip under förlossningen för jag ville visa att jag var duktig, värdig att bli mamma. En riktig kvinna. I slutskedet av förlossningen tar barnmorskan fram en sax och börjar (utan att förbereda mig överhuvudtaget) klippa loss i mitt underliv. Jag ser bara en dimma av fruktansvärda smärtor och blodstänk framför mig när jag tänker tillbaka på förlossningen som skulle vara det mest fantastiska och rosaskimrande man kan uppleva som kvinna. Jag kunde varken sitta, gå eller stå normalt på flera månader. Mitt underliv var blålila och kändes sargat, stympat. Förstört. Fyra år senare har jag fortfarande problem med mitt underliv. Inte tillräckligt för att kunna kallas ”skada”, inte tillräckligt för att kunna få någon hjälp eller någon förklaring till varför… En klapp på axeln och ett ”sånt får man räkna med när man får barn” är det bästa sjukvården har att erbjuda.
Men vet du vad! Tack vare att såna som du finns, som inspirerar, som väljer att se det fina i livet och att göra nånting bra av det man har så har jag fått extra superkrafter. Blir SÅ glad när brudar står upp för varann och VÄGRAR bli behandlade som nå himla förbrukningsvaror. Därför håller jag nu på att utbilda mig till barnmorska. Jag använder alltså mina negativa erfarenheter till något bra. 🙂 Jag kommer att kämpa för varenda kvinna där ute. Alla kvinnor ska ha rätten att välja förlossningssätt, och ALLA kvinnor ska ha rätt till en bra eftervård, ALLA kvinnor ska ha rätt att få sitt underliv lagat om skador uppstår – kostnadsfritt dessutom. Det är banne mig det minsta man kan begära efter att man har skapat liv!!! Jag kommer inte att släppa iväg någon kvinna som inte fått den hjälp eller den vård hon förtjänar. Jag kommer att slåss med näbbar och klor för att det ska bli ändring på attityden kring kvinnors kroppar och slå hål på myten om den ”riktiga kvinnan” som till varje pris föder vaginalt. ALLA kvinnor är riktiga kvinnor oavsett om man har fött barn vaginalt, med kejsarsnitt eller inte alls. Ojoj vad långt det blev! Förlåt! Vill bara tacka för ditt engagemang, det här är sååå viktigt att prata om, och att kämpa för. Kram ”Lilla S”
Du var jättebra!! Vill också föda med kejsarsnitt (när det nu blir dags för mig) så jag ska verkligen komma ihåg att stå på mig i den frågan. Trist ändå att det inte är en självklarhet att man ska få bestämma själv. Kram på dig snygga människa!
Du klarade det galant! 🙂 Jag är så glad att jag upptäckt dig, Vanja. Tokgillar er podd.
Åh, måste se efter jobbet!
Det var tack vare dig som jag var så trygg i mitt val av kejsarsnitt. Om vårt äldsta barn någon gång skulle få ett syskon (efter den pissiga förlossning vi genomled då) så skulle det bli med kejsarsnitt. Efter att dessutom ha följt dig i Gravid vecka för vecka, kändes valet ännu mer självklart.
Och så bra det blev! Älskade kejsarsnittet och skulle kunna göra om det när som helst. Tack för din ständiga inspiration, i djupa och ytliga ämnen ♥♥♥