Blogoliner! Mina fina, fantastiska, KLOKA, förstående, smarta, empatiska och rackarns underbara blogoliner! Jag vill bara säga ett stort jäkla FANKYUVERRYMUCHO för alla otroligt fina kommentarer (och mail) ni lämnat sen den senaste poddisen (där jag gråter som en Disney-mus). Jag känner kärleken och omtanken, vill jag säga. Och oron *host host Karin host*). Och det är SÅ fint.
TACK för att ni förstår, och för att ni gör mig så himla trygg i att ni inte kommer försvinna om jag ”bara” hinner posta två blogginlägg om dagen. För jag vill inte för mitt liv förlora er, jag känner att vi verkligen byggt upp en VERKLIG relation och jag får ut så oerhört mycket av att få ha er i mitt liv och i min vardag. I love you.
Sen i tisdags är det dock som om nåt har släppt. Den här känslan av att ständigt vara stressad och smått uppjagad har…försvunnit. Visst, jag har fortfarande sjuttifjorton grejer som jag BORDE GÖRA, men jag har på nåt sätt tillåtit mig själv att SKITA I DEM, när jag i alla fall inte kan eller VILL göra någonting åt dem.
Jag KAN inte svara på alla 50 viktiga mail samtidigt som jag har lunchmöte, så INGEN JÄKLA IDÉ att jag stressar över det inne i mitt huvud då. Och jag KAN inte spela in ett YouTube-klipp samtidigt som jag svarar på de där 50 viktiga mailen. Så ingen idé att jag stressar över det heller. Och jag VILL inte jaga försäljningssiffror efter middagen, för då vill jag mysa. Så lika bra att mysa då, och att skita i alla måsten och borden.
Och de senaste dagarna (inte så länge förvisso, sen i tisdags men ändå) har jag på nåt lurigt sätt lyckats släppa den där ständiga känslan av att JAGBORDEJAGMÅSTEJAGBORDEJAGMÅSTE. Jag har lyckats vara HÄR OCH NU i de olika momenten som jag befunnit mig i de senaste dagarna, och inte funderat på allt jag bordemåstegöra i nästa moment. Och det har varit SÅ SKÖNT. Jag känner mig på riktigt befriad på nåt sätt.
Jag kan ju inte lova att det håller i sig, men det känns lite som att jag ändå kommit till någon slags vändpunkt. Den som lever får se.
Jag har även pratat i telefon med mamma, och bjudit in mina tjejkompisar + kiddos till lyan nästa lördag för lite avslappnat fikahäng. Och det känns JÄTTEBRA. Tror att det är mycket det också som gjort att jag mått bättre – att jag tagit tag i sånt som är VIKTIGT PÅ RIKTIGT.
Nåväl, det känns i alla fall rätt bra just nu och förhoppningsvis kan det hålla i sig.
Hej! Jag måste bara säga att jag blir så jäkla glad när jag ser att du inte har bloggat på hela dagen, nyttigt för både dig och mig. 🙂 Jag kollar mitt rss-flöde flera gånger per dag. Ju fler blogginlägg det finns att läsa dessto fler gånger kollar jag om det har kommit några nya inlägg, beroende! Jag som driver en väldigt blygsam och nystartad blogg kan inte förstå hur du hann med att blogga när Iggy var liten. Själv har jag en dotter på 2,5 månad och drömmer om att hinna med att skriva hälften så många inlägg som du. Vad är hemligheten för att hinna med både bebis och blogg? Tack för en fantastiskt inspirerande blogg och för att du vågar visa att du inte är mer än människa.
HEJA DIG! Er podd är helt underbar, men det är heeeeelt okej att inte podda varje vecka! Massa pepp och kärlek ❤️
Jag vill bara säga en sak som är så jäkla lätt.. Det är att tänka ”pju jag klarade mig” när det känns lite bättre än dagen innan. Men glöm inte att hjärnan och kroppen är fiffig, den varnar om man håller ett för högt tempo. Det kan den göra på olika sätt; yrsel, ökad känslighet, huvudvärk, magproblem, sömnproblem (åt nåt håll), lättirriterad, nedstämdhet, oro, otillräcklighetskänslor, minnesproblem, frånvarokänslor, trötthet som inte går att sova bort, upprepade infektioner mm. Det sker gradvis. Om man ignorerar kroppens signaler under en för lång tid så kraschar man till slut.
Ville bara förtydliga det. Ibland låter det som att folk kraschar ”out of the blue”, men det har alltid funnits symptom och dem är inte ”allvarligare” än typ diverese symptom på seghet -den riktiga käftsmällen kommer när det är för sent. Om man väljer att agera på dem eller inte är skillnaden (I diden’t så min upplevelse DÅ var att det bara sa pang men i efterhand minns jag varningssymptom långt tillbaka).
Du är både reflekterande och inkännande, två svinbra grejer!!
Tänker på dig och skickar en extra kram och en näve pepp och hoppas innerligt att du har en fin helg <3
(PS jag vill inte skrämmas, bara informera dig. Jag kan omöjligt veta din status via denna blogg men jag hör vad du säger).
Självklart finns vi kvar! Även om du inte skulle skriva på flera dagar skulle jag ( och många andra vågar jag lovar) vara lika trogna dig och din blogg 🙂
STOR kram, ta hand om dig!
Hej fina Vanja! Måste skriva till dig efter att jag har lyssnat på poddisen idag. Jag känner att ni har helt fel faktiskt, det kan bli för mycket av det goda. När ni uppdaterar hela tiden så hinner jag inte läsa
blir så ÖVERJÄVLA glad att läsa detta. Måste också sänka mina inre krav tror jag.. känns som livskvaliten blir himla mycket bättre då! 🙂
Om man får tipsa lite såååå tycker jag att planera in mysiga-egen-grejer som om det vore viktiga möten eller så, för DU är viktig! Nagelfix, hemma spa, träffa någon kompis, bara drälla i soffan, osv osv. Kanske gå ut och köp en ny mysig pyjamas och ett par nya sockor och lite godis, hämtmat och så bara MYSA ner sig. åååh. vill göra det själv nu bums. haha. kram! <3
Och vet du vad jag tror? Att det absolut BÄSTA sättet att inte förlora ”oss” på.. Är att du tar hand om dig själv!!!!! Utan dig – inget oss.
Och en sak till som jag kommit på under min (skit)-resa. Det finaste jag kan göra för min omgivning är att själv må bra. Tidigare skulle jag alltid hitta på den piffigaste presenten och liksom leta glädjen åt andra, vara duktig och göra andra stolta. Nu när jag istället pyser runt med nice livsenergi upplever jag att det har större effekt även på min omgivning.
Inte så konstigt egentligen. Energi smittar i alla högsta grad. En stressad mänska som söker det ouppnårliga och aldrig känner sig tillfreds (det var alltså jag) stressar också andra människor som i sin tur stressar andra människor… Helt klart en tråkigare värld än en balanserad och chillad värld med positiva vibbar 😉
Jag vill att folk ska känna sig tillräckliga och det börjar ta mej tusan med mig själv (jobbar på det konstant!)
Nu handlade detta mycket om ”andra”. Nummer 1 är förstås DU. En positiv effekt av att ta ansvar för att själv må bra är att en smittar av sig och får andra att må bra. Jag misstänker att det lockar dig, du liksom jag är väldigt mån om andra!
Så. Idag är det fredag. En av alla dagarna i ditt liv.
Heja dig Vanja! Skönt att läsa att du fick en boost av löööve från oss och lite chill i ditt sinne. Du väljer fortsättningen själv (vad du tänker, hur mycket återhämtning du ger dig, hur mycket du fyller din kalender med och hur du tänker kring din egen person etc).
Kramar <3
Vad bra att stressen har släppt lite! Det är viktigt att du lyssnar på din kropp. Man vet aldrig om den en dag bara säger ifrån, och hur mycket kan man göra då? Du är klok, smart, vacker och väldigt inspirerande Vanja <3 KRAM